Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns. Af Gunhild Bergh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom konstfilosofer". Ljunggren anser det troligt, att Ehrensvärd
läst Winckelmann, men äfven han sträfvar att framhålla den förres
själfständighet och betona att Ehrensvärds "förtjenster om
konstfilosofien, så väl som hans originalitet äro obestridliga". Ljunggren
tröttnar ej på att understryka, att Ehrensvärd är mer skarpsinnig
än Winckelmann, att han sett långt klarare och friare, att han
uttryckt sina tankar mer distinkt. [1]
Man kan säga, att samma önskan att förringa Winckelmanns
inflytande utmärker äfven modernare forskare. Warburg anser det
i sin biografi omöjligt att "med säkerhet" afgöra om Ehrensvärd
direkt tagit intryck af Winckelmann, ehuru han liksom Beskow
anser det troligt, att han känt till Winckelmanns skrifter. Men
Warburg betonar, att man ej får "stirra sig fast vid namnet
Winckelmann". Om ock Winckelmann var den störste representanten
för den nyklassiska riktningen, så var han dock ej den förste och
den ende. Och det fanns andra än rena konstteoretici, som
inverkade på Ehrensvärd. Den, som enligt Warburg framför andra
bestämt Ehrensvärds utveckling, är Montesquieu. "Det är dennes
lära", säger Warburg, "som Ehrensvärd i sin resebeskrifning
exemplifierar och som han sedan utför i afseende å konsterna." [2] En
åsikt, som Blanck i Den nordiska renässansen upptar och
fördjupar. Äfven för honom är Montesquieu det förnämsta namnet.
Under Montesquieus inflytande stå Winckelmann och Ehrensvärd
"jämställda". Likheterna dem emellan bero häraf, men det är fullt
själfständigt Ehrensvärd utnyttjat de gemensamma
förutsättningarna. [3]
Att Ehrensvärd verkligen läst Winckelmann, berättar han ju
själf. Och att han tagit mycket starka intryck af detta studium
torde vara obestridligt. Dock kan man säga, att just detta
betydelsefulla uttalande bestyrker den uppfattning om Ehrensvärds
själfständighet gentemot Winckelmann, som således så ofta gjorts
gällande. Det bör läggas märke till att Ehrensvärd talar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
