- Project Runeberg -  Samlaren / Fyrtionde årgången. 1919 /
14

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Ekholm, Folksaga och folkvisa i Almquists diktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 Ragnar Ekholm

Att emellertid elementen i GråKappan till mycket stor del äro
af folkligt ursprung har redan Lysander fullt riktigt framhållit.
Däremot tror jag icke, att han varit på rätt spår, då han närmare
velat utreda, hvad som varit de omedelbara källorna för Almquist.
Att denne under sina färder på landsbygden samlade och
upptecknade sägner och sagor — samlarintresset var hos honom ett arf
från morfadern Gjörwell — veta vi genom direkta intyg därom
(Lysander, C. J. L. Almqvist s. 323), och, såsom nedan skall visas,
återgå de folksagomotiv, han använder, i regel till berättelser, som
han hört ur folkmun. Som bekant uppehöll sig Almquist under
somrarna 1814 —17 på Fagerviks bruk i Ingå socken som
informator för Fredrik Hisinger (W. Söderhjelm i Finsk Tidskrift 1915,
s. 144), och det finns därför en viss möjlighet för att sagoelement,
som han upptagit i GråKappan, kunna härstamma närmast från
dessa trakter.

Det är två gamla folksagor, som Almquist sammanarbetat i
GråKappan: Psyke-sagan, "Jungfrun, som såg på sin käresta vid
ljus", och, som Lysander riktigt funnit, Marienkind-sagan. Af
de nio uppteckningar af den förra, hvilka omnämnas i
referatsamlingen i Finlands svenska folkdiktning, ha tre (två från Ekenäs
landsförsamling [s. 153] och en från Ingå [s. 158]) exakt samma
början som Almquists saga: en kung har kommit ut i skogen,
hejdas där af ett djur (en hjort, en hvit björn) eller en tomte och
måste för att få återvända lofva att till denna öfverlämna den
första varelse, som kommer honom till mötes i hemmet; denna
varelse är ingen annan än hans mest älskade dotter, som han först
söker rädda genom att skicka andra i stället, men som han till
sist måste låta ge sig iväg; djuret eller tomten är emellertid en
förtrollad prins, som för prinsessan till sitt slott eller håla, där
hon sedan får uppehålla sig. När nu början af GråKappan så nära
ansluter sig till dessa finländska versioner af sagan om vidundret
som make, synes det vara onödigt att anta, att Almquist begagnat
någon utländsk sagosamling som källa. Icke heller för
fortsättningen af GråKappan, där Marienkinds-motivet är upptaget,
behöfver man som Lysander förutsätta, att det är den Grimmska sagan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1919/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free