Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Ekholm, Folksaga och folkvisa i Almquists diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Ragnar Ekholm
Cypressens tillkomst synes Berg (Cypressen s. VI) närmast vilja
förlägga till tiden för Almquists Värmlandsvistelse, under det att
Lamm (a. a. s. 156), som det förefaller på goda skäl, skjuter
den något tillbaka och gör den ungefär samtidig med Amorina och
Rosaura.1 Törnrosramen är däremot af senare datum. I början af
"romaunten" Hinden nämnes tjänsteflickan Elisif alldeles i
förbigående (s. 18), men mot slutet däremot (s. 235) presenteras hon
som "densamma, om hvilken det i ett annat stycke — Cypressen —
förmäles, af hvad anledning och på hvad sätt hon kommit till
jagtslottet". Det förefaller därför, som om Cypressens inledning
tillkommit under arbetet på Hinden. Då detta verk, såsom från annat
håll kommer att visas, kan dateras till 1829, bör således äfven
Cypressens ram vara från detta år.
Cypressen är ett af de Almquistska alster, där motiven från
folkliga sagokretsar spelat den största rollen. Den inledande
berättelsen om Gunnar Gudmundsson Bjelke och hans upptåg grundar
sig på en af Europas mest omtyckta och spridda sagor, hvars anor
man kan följa ända till 900-talet (Bölte und Polivka: Anmerkungen
zu den Kinder- u. Hausmärchen der Brüder Grimm II s. 6), och
som måhända vunnit sin största berömmelse genom Andersens
åter-förtäljande däraf i "Lille Claus og Store Claus". Som Warburg
påpekar, är det också samma saga, som ingår i den Grimmska
samlingen under namn af Das Bürle. Almquists berättelse återgår
emellertid med all säkerhet icke till denna tyska uppteckning utan
är synbarligen grundad på någon version, som han själf hört ur
folkmun. I inledningen till Cypressen nämner Almquist också bland
de sagor, hvilka äro gängse på landet, "Den fattige och rike
bonden". Att icke "das Bürle" är den saga, hvarifrån han hämtat
sin berättelse, framgår bl. a. däraf, att episoden, då hjälten låter
skjuta sin mor och därefter tar liket med sig till staden och
inbillar den olycklige skrifvaren, att han är dråparen, icke alls har
någon motsvarighet i den tyska sagan, men väl i flera af de svenska
uppteckningarna. Hur populär sagan varit här i landet, betygas
1 Till denna åsikt ansluter sig numera även Berg i sin artikel om
Almquist i Svenskt biografiskt lexikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
