Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Ekholm, Folksaga och folkvisa i Almquists diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folksaga och folkvisa i Almquists diktning 21
f. ö. just af att dessa äro så talrika.1 Största likheten med Almquists
framställning äger Djurklous saga "Lille Pelle å store Pelle". Vi
återfinna där samtliga episoder, som förekomma i Cypressen, ehuru
delvis i något annan form. Hur nära Almquist emellertid följt den
berättelse, han hört, ådagalägges af en liten detalj. I en af de
Svenska Sågböcker (I s. 27), som Steffen utgifvit, förekommer en
berättelse, "Jag ska resa till paradis idag", som behandlar den
episod i här ifrågavarande saga, när hjälten förmår mannen,2 som
kommer med sin hjord, att i stället för honom krypa in i säcken, och
då han sedan möter sin antagonist, lurar denne att kasta sig i sjön.
I folksagan tar den rike bonden, Casper Ambjörnsson Stures
prototyp, med sig hustrun och låter henne först hoppa i, hvarvid hennes
nyckelknippa skramlar till. Bonden uppfattar emellertid detta som
om hustrun fått tag i skälikon, och hoppar då själf efter. Just
detta drag har också Almquist tagit med (Cypressen s. 69).
Den berättelse om sitt lif, som Sigfrid Lillje afger inför
Gunnar Bjelke och den gröne riddaren, är en kombination af två
folksagomotiv, dels moderns förskrifning af det barn, hon bär, åt den
onde, dels berättelsen om mannen, som ägde förmåga att förvandla
sig till hvad han ville och till sist bet hufvudet af skam.
Huruvida kombinationen gjorts af Almquist eller om den förefanns i den
saga, han följde, är naturligtvis omöjligt att afgöra. Det förra
motivet finnes på flera håll i den svenska sagolitteraturen,
exempelvis i Svenséns Sagor från Emå-dalen (Svenska landsmålen II: 7
s. 19) "Det bortlofvade barnet". Mot det att djäfvulen ger bonden
och hans familj bärgning, lofvar hustrun, att det barn, hon väntar,
skall bli Satans, när det fyllt sju år. Parallellen med historien om
Sigfrid är ju tydlig. Också denne har af sin moder lofvats bort
åt en okänd man, som dock ej är någon annan än djäfvulen, när
han blir tretton år, och i ersättning har hon erhållit en ring.
1 Bondeson, Svenska folksagor 9; 11; 80. Steffen, Svenska Sågböcker I. s.
27 ff. Djurklou, Sagor och äfventyr berättade på svenska landsmål: »Store Pelle
å lille Pelle» s. 137 ff. För det svenska Finland se Nyland II n:r 263, 264, 265.
2 Att denne hos Almquist är västgöte är ju ytterligare ett intyg om att
den saga, Almquist utgick ifrån, var af svensk börd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
