Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. J. L. Almquists afhandling om Europeiska missnöjets grunder 71
en son födts. I Södermarks bref till sin ungdomsvän
Hartmansdorff1 kan man steg för steg följa utvecklingen af Almquists
inflytande. På sommaren 1822 reste Södermark bort från sin hustru i
förhoppning att en tillfällig skilsmässa skulle vara till fördel för
deras förhållande, men fann vid sin återkomst, att hans frånvaro,
under hvilken hon helt stått under Almquists och Janne Hazelius’
inverkan, endast förvärrat saken för honom. "Vid min hemkomst
fant jag min stackars hustru hafva ännu mera grubblat sig in uti
och fixerat sig i de svärmerier och förvridna sattser, som hennes
bror matat uti henne under sitt vistande här nere", skref han
1822 2/io. Ytterst förgrymmad är han i samma bref på Almquist,
som han ansåg "vilja nytja en hel familles välfärd till pröfvosten
för sina besatta och luftsyriska theorier", och det är med grämelse
han påminde sig, att han "kastade sig i armarna på en af våra
yppersta svärmare". Till Almquist hade han, skref han, skickat
"ett långt bref att tugga på", af hvilket han lofvade gifva
Hartmansdorff en afskrift; så att denne skulle kunna "beslå honom med
alla de underliga sattser, som han matat i Charlotte och mig", och
i ett följande bref (1823 27/n) skref han: "Nu påminner jag mig
först, att hon började redan för nära tre år sedan att blifva
underlig, att prata om en sorts kärlek (som jag ej förstår mig på), att
lägga vigt på drömmar m. m. allt sedan dänhär Almquist började
att umgås i mitt hus och som smög Swedenborgs skrifter till henne.
Stackars inin arma Charlotte." Af rädsla för att hon skulle få
behålla barnen, vid hvilka han var ömt fästad och som i så fall "hon
och hennes bröder göra lika så förryckta som de sjelfva äro", drog han
sig likväl för att skiljas, ty hennes bröder hade förklarat för honom,
möjligen i anslutning till matriarkatets idé, att i händelse af
skilsmässa tillhöra barnen modern, hvarom han anhöll om
Hartmansdorffs upplysning (bref 1823 22/i). Hon hade emellertid beslutat
att försörja sig genom eget arbete och icke längre lefva
tillsammans med honom. Utan att någon formell skilsmässa arrangerats,
reste han 1824 till Italien för att förverkliga sin länge närda
konstnärsdröm,2 sedan barnen placerats i främmande händer. Hon tyckes
1 I Hartmansdorff ska br ef samling en i Riksarkivet.
2 Looström, Olof Johan Södermark. Hans lif och verk. Sthlm 1879.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
