- Project Runeberg -  Samlaren / Fyrtionde årgången. 1919 /
74

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74 Ivar Simonsson

de aldeles öfversåg och glömde kärleken i sina förhållanden mellan
föräldrar och barn, och räknade för intet dessa naturens heliga
band." Några dagar därefter (1833 9/») talade hon åter i samma
ämne med Charlotte Södermark och skrifver i sin dagbok med
anledning däraf: "De veta ej rätt hvad de tala om — och ha orätt
— tror jag."

Då Almquist i det ofvannämnda namnlösa manuskriptet
förklarade sig alltid ha tecknat kärleken vacker och säll, men därför
låtit de kära dö, emedan ingen verklig lycka kunde finnas på
jorden, hade han därmed gifvit en terminus ante quem för dettas
datering. En lycklig jordisk kärlek har han öfverhufvud först skildrat
i förhållandet mellan Julianus och Aurora i Hinden (1829 — 30),
fortsatt i Baron Julius K*, och så måste äfven grefve Fredriks och
Colombines förbindelse uppfattas. Före dessa måste alltså denna
förstudie till Europeiska missnöjets grunder vara författad, men
icke mycket tidigare. I Hinden, i det något tidigare skrifna
Her-mitaget och i baron Julius K:s efterlämnade papper i Baron Julius
K* föras samma frågor om äktenskapet fram som i detta
manuskript. Den topografiska erfarenhet, som Almquist inhämtat under
sin sommarresa 1829 om Tiveden och trakten kring Ramundaboda,
har han användt sig af i dessa arbeten. Om svärdet vid Bodarna
och den vilda utsikten från Finnerödja kyrka, som Andreas
Löwen-stierna beskrifver i Hinden (Duod.-uppl. III, s. 152), talar Almquist
i sitt resebref till hustrun från Gelsebo 1829 7/7. I samma bref
skildrar han hur hans hästar skenade vid öfvergången af Lassåna
bro. Baron Julius K* berättar, att han hejdat Andreas
Löwenstier-nas och hans hustrus skenande vagn vid Lassåna bro (Duod.-uppl.
VI, s. 128.) Öfverstinnan Silfverstolpe läste Hermitaget i oktober
1829 och hörde Hinden uppläsas den 1 nov. 1830.

Uppenbart är, att de upplefvelser, som Almquist varit med om
och som 1829 fingo utlösning, kommit honom att intensivt grubbla
sig in i kärlekens problem och föranledt denna ymnigt flödande
produktion. Hans eget äktenskap har gifvit honom åtskilligt att
tänka på. Om han för Charlotte Södermark varit något mer än
hennes biktfader, kan man icke sluta af de kända dokumenten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1919/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free