Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Ivar Simonsson
lek och sålunda håller sig till verkligheten —. "romantisk, himmelsk
eld kan icke flamma på lifvets grund här* (Duod.-uppl. III, s. 107).
Men han hinner icke många steg ur grottan, förrän han möter
Aurora, och deras idyll, i hvilken all möjlig lycka hopas, begynner.
Till detta extrema predikande af celibatet återgår Almquist icke
i sina senare skrifter.
I dessa tidigare skrifter från 1820-talet skattar Almquist ännu
icke åt något som helst politiskt intresse, och han har icke något
socialpolitiskt program att föra fram. En sådan term som "det
europeiska missnöjet", som onekligen skulle satt hans afhandling i
samband med dagens spörsmål, skall man ännu förgäfves leta efter.
Almquists samhällslära är i viss mån till sin utgångspunkt att
betrakta som en parallellföreteelse till grefve Hugo Saint-Simons.
Äldre politiska tänkare hade i sin samhällskritik aldrig nått öfver
att framställa reformförslag för anordnandet af formen för
regementet, för staten. Saint-Simon utgick som bekant från sin
iakttagelse, att Frankrike under åren 1789—1815 bestått sig med icke
mindre än tio olika författningar, under det att samhället själft,
där människorna icke lika hastigt ändrade sig, alltjämt förblef sig
likt med sina missförhållanden och sin nöd. Han drog då den
slutsatsen, att författningarna eller lagstiftningen öfverhufvud icke vore
det väsentliga eller nådde till det sociala lifvets kärna. Med att
blott ändra dem kunde man icke vinna bättring i förhållandena, i
dem hade man icke att söka orsaken till samhällsolyckorna. Men
under det att Saint-Simon från denna utgångspunkt utvecklade ett
positivt socialt program, var Almquist från sin swedenborgska
grunduppfattning om jordelifvet som förberedelse för en högre tillvaro
snarare rent samhällsfientlig. Almquist torde emellertid ännu icke
ha känt saint-simonismen, som då han skref Hvad är kärlek? och
ännu ett decenium senare, knappast utgjorde något färdigbildadt
system och först med 1830-talet blef bekant här i landet. Ännu 1839
förnekade han i ett bref till Lénström (1839 1B/i, Kungl,
biblioteket), att han någonsin läst Saint-Simon. Men Saint-Simon var
knappast en författare, som allmänt studerades i sina skrifter. Det
var först genom hans lärjungar och deras presskampanj, som hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
