Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. J. L. Almquists afhandling om Europeiska missnöjets grunder 77
idéer vunno spridning. Àtt Almquist i likhet med Geijer tagit starkt
intryck af denna, lärer knappast låta sig förnekas.
Till Sverige infördes saint-simonismen genom Gustaf Hiertas
dagblad [Svenska] Medborgaren, som utkom åren 1829—31, och
som de båda sista åren bedref saint-simonistisk propaganda. Den
innehöll sålunda flera artiklar, som refererade Saint-Simons lära,
öfversatta ur hufvudorganet för denna riktning, Le Globe, och dess
tal om missnöjet och jäsningen i Europa får här ett energiskt eko.
Redan i januari 1830 (n:r 7) hade Medborgaren i polemik mot
Svenska Minerva i saint-simonistisk anda meddelat "några punkter
hörande till en sammanfattning af tidens tecken" och tolkat dessa
som ett allmänt härskande europeiskt missnöje. Med
juli-revolutionen och dess återverkningar på olika håll fick detta en utlösning,
som visade att den revolutionära surdegen icke hade neutraliserats
af den heliga alliansens omtänksamma dispositioner. Den europeiska,
konstfullt uppbyggda balansen hade rubbats, och detta hade
framkallat en allmän känsla af otrygghet. 1830 hade äfven Aftonbladet
börjat utkomma, och intresset för samhällets reformering grep från
denna tid alltmera omkring sig äfven i vårt land. Under hela
1830-talet flödade en ström af broschyrer och blad med
samhällsreforma-torisk tendens i en dittills okänd rikedom och skapade en stark och
allvarlig opinion, att allt icke var bra, som det var. Af alla dessa
tidens tecken kan Almquist med sin i grunden demokratiska
läggning icke ha förblifvit oberörd. Främst fann han i dem bekräftelse
på sin iakttagelse öfver tidens outsägliga nöd. När han i Svenska
Medborgaren den 10 juni 1831 (n:r 38) läste en sådan
saint-simonistisk artikel som "Om anledningarna till jäsningstillståndet i Europa"l
kunde han icke annat än finna, hur skildringen af människosläktets
olyckliga belägenhet sammanföll med hans egen framställning.
Man jämföre det första brefvet i Europeiska missnöjets
grunder med artikelförfattarens ord. Om man utvidgar sin synkrets
att omfatta alla civiliserade folk, skall man iakttaga, "att en
1 Öfversatt ur Le Globe. Uppgiften (i Holmberg, Socialismen i Sverige,
s. 194) att den skulle vara författad af A. V. Kådberg, måste bero på ett
fatalt misstag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
