Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. J. L. Almquists afhandling om Europeiska missnöjets grunder 81
en dygdig har ej annorlunda varit dygdig än genom att vara intet
i detta fall". Och han upprepar med någon ändring orden ur "det
gröna manuskriptet" och Baron Julius K*: "När man och qvinna
äro så beskaffade, att de af själ och hjerta älska hvarandra,
öfverensstämmelsen antingen är fullkomlig eller åtminstone öfverväger
skiljaktigheterna i deras karakterer — då endast kan det tillstånd
dem emellan vara, som jag för min del vill kalla äktenskap".
Han anger, att han hämtat dessa ord ur ett manuskript "om det
europeiska samhällets reorganisation", som de gemensamt läst, och
hvars egentliga titel vore "Grunderna för det europeiska missnöjetl:.
Mellan dem råder nu denna öfverensstämmelse, och han frågar
henne därför, om hon tillåter, "efter hvad som händt", att han
kallar henne sin maka. Men de skola undvika att alltför ofta träffa
hvarandra.
Mot vigseln och äktenskapslagstiftningen riktar han de
skarpaste angrepp. I Hvad är kärlek? hade Almquist gjort den bekanta
jämförelsen mellan samhällets sätt att straffa dem, som förfalska
sedlar, men låta dem gå fria, som förfalska kärleken.1 Han har
här en liknande bild. Samhället stiftar lagar till äganderättens
skydd, men dessa skydda icke tjufven i besittningen af tjufgodset.
I alla äktenskap har visserligen "den s. k. maken" icke alltid bestulit
den andra, men lika fördärfligt är det, när plikter, som i ett rätt
äktenskap äro sanna och goda, "göras gällande för hvarje frivolt
sammanvigdt par". Det tillstånd mellan man och kvinna, "som
icke beror på annat vilkor än sammanvigningen (hvilket i Ert
samhälle ännu ständigt kallas äktenskap) vill jag för min del och för
att skilja det ifrån det andra, benämna koppel."
Brefvet slutar med att kritisera den aktuella dagspolitiken, som
säges sakna kännedom om de verkligt stora frågorna i tiden. Dessa
anser han kunna inrangeras under tre stora uppgifter: 1) Det
ärftliga adelskapets slopande till förmån för en faktisk nobless, "de i
sanning bästa i staten", 2) Kristendomens emancipation från allt
formelväsen, och 3) Äktenskapets reformation i angifven riktning.
Därmed är utgångspunkten nådd för afhandlingen Europeiska miss-
1 Hvad är kärlek?, s. 34.
6 — 19349. Samlaren 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
