Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, C. J. L. Almquists Drottningens Juvelsmycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. J. L. Almquist, Drottningens Juvelsmycke 109
öfver handlingarna angående de häktade (s. 97). Från samma källa
(s, 110) härrör Liljehorns yttrande, ur hvilket namnet "Gubben"
på Pechlin torde vara hämtadt (prot. s. 109).
Därmed upphör Almquists anlitande af historiska
aktpublikationer, och materialet därifrån är sålunda väsentligen insatt på en
viss punkt, i skildringen af händelserna kring Gustaf IILs mord.
Längre fram föres man väl åter in i historisk miljö, i det de
handlande åter blifva historiska personer. Men teckningen af den
Reuterholmska perioden torde i och för sig mindre ha intresserat
honom, och sammanhanget är här fiktivt, såsom framgår af den
redogörelse för planen, som ofvan framlagts. I bokens slut utpekar
väl Almquist en motsvarande aktsamling till den, han begagnat i
förra delen af Drottningens Juvelsmycke. Han berättar nämligen
(s. 495), att han forskat efter Tintomaras historia i alla verk, som
beröra förmyndarregeringen 1792—96. "Men ingenstädes stod
något att finna om en Azouras Lazuli Tintomara, eller hennes död;
ehuru de tryckta protokollerna om fröken Rudensköld och Armfelt
m. fl. i undersökningsmålet om ’förrädiska stämplingar’, som en tid
derefter kommo i fråga, synas bringa en sak i dagen, som med
Azouras kan ega sammanhang.u Härmed menas tydligen den
digra aktsamling från år 1794, hvars titel är "Kongl. Maj:ts och
Rikets Swea Hof-Rätts ProtocoUer uti Undersökningsmålet
Angående Förrädiska Stämplingar, Hvarföre Åtskillige Personer tiltalte
och häcktade blifwit". Om Almquist verkligen ämnat använda
denna publikation, finnas dock icke några spår däraf i det färdiga
verket. Däremot lämnar den aktsamling, som han användt,
ytterligare en dateringsmöjlighet för arbetet. Enligt Kungl. Bibliotekets
Utlåningsbok för 1818—1836 lånade Almquist den 4 februari 1834
" Brottmålshandlgr. Nescher". Slår man upp detta biblioteks
exemplar af protokollen angående Gustaf Hirs mord, är det verkligen
i nedre högra hörnet märkt D. G. Nescher. Det är alltså de
omtalade protokollen, Almquist lånat i början af februari 1834, och
då materialet härifrån bildar öfvergången mellan Amandas skärp
och fortsättningen däraf, skulle det alltså vara ungefär vid denna
tid, Almquist tagit itu med utarbetandet af Drottningens Juvel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
