Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, C. J. L. Almquists Drottningens Juvelsmycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. J. L. Almquist, Drottningens Juvelsmycke 127
of Midlothian, Old Mor tality, och flerstädes. Fenelia, en ny figur,
påminner starkt om Goethes Mignon." Han påpekar vidare hjältens
passivitet, att intresset faller på bipersonerna, att författaren ledsnat
vid sitt ämne före slutet, upplösningens brister m. m. men slutar
med att anmärka det orimliga i att af en stor man alltid fordra,
det han skall vara stor. Liknande yttranden af Tegnér finnas på
på andra håll. Almquist tycks tidigt ha lärt känna Scott.
Warburg citerar (a. a. III, 418) det bref till Hazelius 1823, där det
talas om "den lilla kammare, där vi tillsammans läste Walter Scott".
Denne har synbarligen gjort ett mycket starkt intryck på
Almquist, och traditionen från hans Värmlandstid berättar, på hvilket
fascinerande sätt han brukade för kolonisterna återberätta Scotts
romaner. I Jagtslottet nämnes hans namn ett par gånger, och likaså
förekommer det i Hinden.
Vid 1820-talets midt har Walter Scott tydligen fullständigt
slagit igenom i Sverige — i ett nedan citeradt yttrande häntyder
också Almquist på honom som "modeskald". Man läste honom i
tyska öfversättningar, Warburg har (111. sv. litt.-hist. III, 71) anfört,
att Atterbom rekommenderar sin trolofvade "Herz des Midlothian",
och det berättas om personer, som " af Scotts böcker på en sommar
läst 30 tomer duodeser i tysk öfversättning".1 Men från 1821
kommo de också i en jämn ström af svenska öfversättningar från
en mängd olika förlag. Sedd från den synpunkten, att
förutsättningen för en originalroman är en läsande allmänhet, har denna
öfversättningslitteratur säkerligen spelat en ganska stor roll. —
Hvilken betydelse Almquist tillmätte Scott, framgår af hans
akademiska täflingsskrift 1826, hvilken i originalhandskriften2 bär
titeln "Om de Grundsatser som bestämma Witterhetens Perioder".
Det är i detta fall lärorikt att jämställa den med tvenne omdömen
om Scott från samma år. Det ena är Rydqvists utförliga omnämnande
1 Lotten Dahlgren, En svensk herrg år dssläkt, s. 249.
2 Denna har genom professor Schücks välvilliga tillmötesgående ställts
till mitt förfogande ur Svenska Akademiens arkiv. Handskriften, som
omfattar 34 sidor, är på titelbladet försedd med anteckningen: »N:o 4. inkom den
7 October» och skiljer sig från trycket i Svea genom en längre inledning och
annan afslutning samt mindre ändringar i mellanliggande partier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
