Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, C. J. L. Almquists Drottningens Juvelsmycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 Henry Olsson
År 1830 vistas Almquist ånyo i samma trakter, besöker
Norrköping, Finspång, Marmorbruket och andra platser. Han låser in
sig på Tittut och "har hela den stora Bråviken tätt bredvid mig".
I bref till hustrun 3 juli berättar han om Finspång och de minnen
därstädes, som voro förknippade med den berömda Aurora de Geer,
f. Taube, som "lefde i Konung Gustaf den tredjes tid och säges
hafva varit utmärkt skön".
Landskaps- och naturskildringen i Drottningens Juvelsmycke
bygger således på egna intryck och ger i sina bilder från
Stockholm, Kolmården och Solna hela den friska och omedelbara realism,
hvaraf Almquist är mäktig. — Man ser f. ö. af dessa brefcitat, huru
lefvande den gustavianska traditionen fortfarande var, och de
gustavianska minnena under resorna kring Kolmården torde väl ha
föresväfvat Almquist vid lokaliseringen dit af en stor del af
händelserna i Drottningens Juvelsmycke. Det personliga momentet
framträder äfven här, och Almquist drager sig icke för att i boken infläta
en direkt artighet till sitt värdfolk, familjen Eckerman på
Marmorbruket (s. 297): "Jag tror med visshet en helt annan tid skall
komma på Marmorbruket, då gästfrihetens välvilja skall fortfara
att vara lika stor som vår nu är; men möjligheten att visa den,
femtiodubbel".
Vi öfvergå ånyo till det fantastiska i Drottningens Juvelsmycke,
som finns särskildt i senare delen däraf, och det exotiska elementet
däri, hvilka tillsammans inleda Almquists fantasiexotik från
1830-talets midt. Utan tvifvel är denna starkt påverkad af fransk
nyromantik. I Drottningens Juvelsmycke torde man kunna skönja
ett bestämdt inflytande från Victor Hugo, närmast Notre-Dame, som
just vid tiden för konceptionen af Almquists bok lästes i den
romantiska kretsen.1 Att Almquist blifvit imponerad af Hugo
bevisas däraf, att han i början af 1834 till tidskriften Skandia
insände en öfversättning af dennes företal, hvilken Atterbom dock
vägrade intaga. Almquist svarar på detta afslag i bref den 4 mars
1 I ms. till Malla Silfverstolpes memoarer för den 8 mars 1834 heter det:
»Läste med både beundran och afsky, Victor Hugos roman JSTotre Därne de
Paris». — Nicander läser första delen redan i april 1832. (Bref till Ad.
Törneros 2 april 1832 TJUB. G. 301).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
