Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, C. J. L. Almquists Drottningens Juvelsmycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. J. L. Almquist, Drottningens Juvelsmycke 155
outgrundlig, än naturen visar hos något annat djurslag" (s. 129 f.).
Fågel, ekorre och rådjur äro Tintomaras öfriga djurkarakteristiker.
Det är ej längre i Amorinas religiösa exaltation, Almquist
höjer sig öfver lifvets hvardagliga eller smärtfyllda erfarenheter,
det är i naturens och skönhetens förtrollade rike han finner
integriteten och helheten öfver verklighetens begränsade värld. Genom
hela verket bär Tintomara äfven namnet La Tourne-rose, symbolen
för fantasilifvet och det kvietistiska enhetslifvet. Gifvetvis är
Almquists konstuppfattning, sådan den kommer till uttryck i
Tintomara, afgörande påverkad af Schellings och framför allt Schillers
estetiska idealism, och som inspirerande faktor står dessutom Hugos
lekfulla esteticism. Schiller uppställer i Ueber die ästhetische
Erziehung des Menschen, in einer Reihe von Briefen (1795)
grekernas harmoniska enhet mellan fantasi och reflexion, natur och
ande, universalitet och individualitet mot den moderna människan,
som endast vore ett brottstycke af en människa. Karaktärens
to-talitet i inre enhet och skön instinkt hade förstörts genom konsten
men skulle återställas genom en högre konst. Den estetiska
verksamheten är till sitt väsen lek, den höjer människan öfver alla
naturens inskränkningar och lifvets motsatser till en harmonisk enhet
med fri utveckling af de mänskliga krafterna. "Hier allein fühlen
wir uns wie aus der Zeit gerissen, und unsere Menschheit äussert
sich mit einer Reinheit und Integrität, als hatte sie von der
Ein-wirkung äussrer Kräfte noch keinen Abbruch erfahren." Man kunde
möjligen säga, att Tintomara är det konstnärliga förverkligandet
af Schillers gudomliga idyll, hvilken i Ueber naive und
sentimen-talische Dichtung (1795 — 96) uppställes som diktarens högsta mål —
Schiller själf vågade sig aldrig på det konstnärliga förverkligandet
af denna uppgift. Den idealiska konsten skall föra människan
ända fram till Elysium, då hon nu ej längre kan återvända till
Arkadien, och framställa det tillstånd af oskuld och fridfull harmoni,
som är kulturens fulländning, liksom det finns före dess början.
Der Begriff dieser Idylle ist der Begriff eines völlig aufgelösten
Kampfes sowohl in dem einzelnen Menschen, als in der Gesellschaft, einer freien
Vereinigung der Neigungen mit dem Gesetze, einer zur höchsten sittlichen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
