Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, C. J. L. Almquists Drottningens Juvelsmycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Henry Olsson
ämnen; äro de enda hufvudvilkoren för humanitet. Dem skola vi söka att
förskaffa oss, vi äro ej annars bildade. Hos en charakter, der de två äro
harmoniskt förenade, uppspringer Skönhet i själen såsom ett tredje; osökt,
men som gaf sig sjelf, emedan det aldrig kunde tagas. En skön själ — och
endast den — alstrar sköna saker, så i vitterheten som i hela lefnadssättet;
den gör så, emedan den icke annat kan. Och endast en skön själ kan vara
rätt receptiv, kan djupt och ljuft fatta hvad den andra frambringat. Endast
de kunna sägas rätt älska hvarann. — Men, om sällsynheten af föreningen
mellan rätt Godhet och äkta Omdömesförmåga gör, att man kan påstå
bildningen nu ibland oss vara ganska klen, oaktadt all flärd och allt sken; så
är det lika litet att tänka på någon skön konst i stor mening, så länge
råhet i hemlighet är hvad som öfverhufvud i alla kretsar herrskar.
Reminiscenser från Schiller tyckas äfven här gå igen i
formuleringen. På samma sätt förklarar Almquist i Sättet att sluta
Stycken Tintomaras instinktlif som "den inre, harmoniska enigheten
emellan väsendets krafter". Gent emot den Kantska moralens
rigorism ställde Schiller inspirerad af grekisk humanitet och den
rous-seauanska idén om människonaturens ursprungliga renhet den sköna
själen, den harmoniska personligheten med inre jämvikt och upphöjd
ro. Hos den estetiska personligheten harmoniera sinnlighet och
förnuft, plikt och böjelse, och hela karaktären är sedlig, icke
egentligen de enstaka handlingarna. "Mit einer Leichtigkeit, als wenn
bloss der Instinkt aus ihr handelte, übt sie der Menschheit peinlichste
Pflichten aus, und das heldenmüthigste Opfer, das sie dem
Natur-triebe abgewinnt, fällt wie eine freiwillige Wirkung eben dieses
Triebes in die Augen." (Ueber Anmuth und Würde 1793.) Det
platonska personlighetsidealet, den sköna själen, förmedlas genom
Shaftesbury till Schiller och den tyska nyhumanismen och upptages
likaledes i tyska romantiken. W. v. Humboldt utvecklar
harmonitanken och humanitetsidealet, idén om den likformiga harmoniska
utbildningen af alla människans krafter, bl. a. i tvenne uppsatser i
Hören 1795 "Über den Geschlechtsunterschied und dessen Einfluss
auf die organische Natur" samt "Über die männliche und weibliche
Form." Han framställer här könsmotsatsen och anger som idealet
för ren mänsklighet att sammansmälta det karakteristiska i båda
könen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
