Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Kronologien i Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 Olle Holmberg
Corydon, Herde och Litteratör". Dessa två verk äro, som Lamm
har påvisat,1 något så när samtidiga, och det har tydligen varit
Almquists mening att låta denna pastorala figur tjänstgöra som deras
gemensamme icke berättare men upptecknare eller redaktör. Han
är, har Berg framhållit i sin upplaga af Cypressen (s. 248), att
betrakta som en förstudie till Richard Furumo; hans vitæ genus
visar också samma karakteristiska blandning som dennes af
litterära och landtliga element. "Herde och Litteratör", det
motsvarar den hemmansägare och historieberättare, som sedan blef
Törnros-berättelsernas medelpunkt.
Planen har emellertid uppenbarligen nedlagts ungefär lika fort
som den spirat upp och detta väl bl. a. därför, att Almquist, sedan
det stått klart för honom, att han inte skulle vinna något allmänt
gehör med Amorina, upphört med den sorts halft realistiska
kompositioner, som den och Cypressen utgjort, och i stället, till
tydlig skada för sin utveckling, inskränkt sig till de ämnessfärer,
som han hufvudsakligen några år tidigare sysslat med, den
nyromantiska sagans och de swedenborgska andeskildringarnas. Redan
1822 hade han skrifvit Rosaura, i anslutning till stilen i den några
år äldre Guldfogel i Paradis? och troligen icke långt därefter åtmin-
1 Studier i Almquists ungdomsdiktning [Samlaren 36), s. 156.
2 Med anledning af den likhet, som denna saga visar med en år 1820 i
kalendern Förgät» mig ej införd öfversättning efter Karamzin, har Warburg
i Samlaren 24, s. 3) betviflat, att Almquists egen uppgift i bref till Atterbom
d. 7 jan. 1822 om att sagan skrifvits »för 4 à 5 år sedan», vore riktig. Lamm
(a. a. s. 142 f.) har anfört några skäl för den tidiga dateringen och följande
kunna tilläggas:
l:o Almquists uppgift om tiden för författandet finnes icke endast i det
ofvan citerade brefvet till Atterbom utan äfven i ett annat till samma person
d. 20 sept. 1821 (»Det jag nu på ett års tid dels i tryck, dels i mscr för
vänner haft i dagen är bara gammalt Neder lagsfä») samt i ett bref till Palmblad
d. 11 mars 1822 (»När jag för några år sedan skref Guldfogel»).
2:o Mottot (»Tusende år äro såsom en dag» ete.) återfinnes, visserligen
icke alldeles ordagrant, i Historiens Idéer 1819.
3:o I en polemik med Palmser i Aftonbladet 1849 (n:r 286) visade sig
Almquist då icke alis känna till den år 1820 af boktryckaren Imnelius utgifna
skäligen obetydliga lilla kalendern Förgät mig ej, där Karamzins folksaga
stått att läsa. Palmser hade nämligen i Gazetten 1849 beskyllt Almquist för
att till sin nya del af Törnrosens bok ha »ur en af boktryckaren Imnelius på
1820-talet utgifven julkalender [d. v. s. »Förgät mig ej»] anammat den sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
