Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Kronologien i Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 Olle Holmberg
Sviavigamal troligen från slutet af 1830-talet, möjligen från 40-talet.
Den är där antecknad under rubriken "Ett kapitel i Sigtuna-Sagan.
Samtal mellan Oden och Thor, hvaruti den förre omtalar
beskaffenheten af sin trollkonst" och återgår sedermera också i denna saga.1
Att närmare utreda hvad som kan vara ursprungligt eller senare
tillagdt i dessa sagor, torde för öfrigt ställa sig omöjligt, och
försöket därtill faller inte inom ramen för denna uppsats.
Den bearbetning af eller de tillägg till sagorna, som Almquist
tycks ha gjort på 1830-talet, berodde säkerligen därpå, att han
tänkt publicera dem i första bandet af imperialoktavupplagan 1839.
I en anmälan af Törnrosens Bok VIII—XI beklagade Lénström i Eos
1839, n:r 6, att Svia Vigamal då ännu inte synts i tryck. Så skedde
emellertid inte förr än 1849, i imperialoktavupplagans 2:a band, och
troligen har Almquist närmast dessförinnan, såsom hans vana var
före tryckningen af ett verk, underkastat den en bearbetning.
Ännu långt senare hade Almquist intresserat sig för dessa en gång
så stort planlagda sagor,, och i ett manuskript från Amerikatiden
gnatar Herr Hugo på den slarfvern Richard som aldrig fått sin
Sviavigamal färdig.
För Almquists litterära utveckling, framför allt för uppkomsten
af Törnrosens Bok, har emellertid detta af Herr Hugo beklagade
förhållande haft sin stora betydelse. Verkställandet af den stora
planen Jordens Blomma stötte på svårighet efter svårighet. I Under
Sorgens Träd började själfva grunden att vackla, skapelsemyten i
Skönhetens Tårar, Sviavigamal, som säkerligen skulle bilda en af
verkets hörnstenar, visade sig omöjlig att bringa till slut. Därtill
kom, att han i Sviavigamal, såsom särskildt Böök påpekat, börjat
närma sig realismen så starkt, att det måste ha inverkat menligt
på intresset för den ytterst fantastiska planen.2 Dessa skäl och
1 Om scener sådana som dessa gälla Mortensens ord (C. J. L. Almquist,
s. 44) att »Sviavigamal är närmast en lustig parodi på Lings Åsarne». Så
också t. ex. den scen i sagorna, där Thor drar upp en näsduk och snyter sig,
hvilket påminner om hur Lings Asar breda duk på bordet. Ursprungligen och
på det hela taget har emellertid Almquist hyst en vida storslagnare afsikt med
Sviavigamal än en rent parodisk.
2 Hvilket steg framåt Sviavigamal betecknar i Almquists utveckling blir
tydligt, om inan t. ex. jämför de två liknande skildringar som ofvan citerats
ur »Frig» och Håtuna Saga om Skandinaviens uppkomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
