Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Kronologien i Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kronologien i Törnrosens Bok 191
Jagtslottet framlagda och ännu vid dess tryckning 1832 hysta
planer nådde sin verklighet, däremot i viss mån i
imperialoktavupp-lagan. Där inrymdes så småningom alla de verk, som
ursprungligen skrifvits för Jordens Blomma och bebådats i eller i
sammanhang med Jagtslottet och utfylldes af andra, som kunde sägas till
syftet likna dem. Det verk Richard Furumo skisserade för Herr
Hugo, hvilket utan någon absolut planmässighet skulle bilda "en
enda lefvande gestalt" och omfatta "hela verldens historier ifrån
begynnelsen till slut", är just imperialoktavupplagan af Törnrosens
Bok, och det är till den, Jagtslottet bildar den naturliga inledningen
vida mer än till duodesupplagan. Imperialoktavupplagan började
inte utkomma förr än 1839, samma år som Almquists gamla planer
i mera vetenskaplig form stodo upp i den då redan sedan länge
förberedda Menniskoslägtets Saga; den var dock, såsom senare i
detalj skall visas, till öfvervägande del författad redan då
duodesupplagan började utkomma.
Den karaktär på Imperialoktavupplagan, som ofvan angifvits,
påpekades redan vid dess utkomst i ett par tidningsrecensioner,
som bära tydliga spår af att ha haft Almquist själf till spiritus
rector. Den ena lästes 1840 i n:r 19 af Nyaste Dagl. Alleh., en
tidning i hvilken Almquist då medarbetade. Det heter där:
Hvad ämnena beträffar, så tyckes från början en stor plan föresväfvat
Förf., den vi beklaga att lian partielt öfvergifvit, att nemligen i en följd af
dikter i bunden och obunden stil framhålla för läsaren de vigtigaste epoker
af mensklighetens utvecklingshistoria, hvar och en i den tonart som synes
för densamma den egentligaste, i lefvande sanning ehuru öfvergjutna af en
rik fantasis skimmer. Så finner man här i Skönhetens Tårar en slags
kosmogoni, som närmare utvecklas i Semiramis, der för öfrigt
mensklighetens första barndomsålder skildras. Hit sluter sig äfven Ormus och Ariman
ehuru hållen mera ironiskt-satiriskt. Isidorus af Tadmor och Marjam
behandla åter kristendomens första tider och de serskilda åsigter som då
började yppa sig. Mella och Svangrottan på Ipsara tillhöra de första
århundradena efter Christus; Schems-el-Nihar skildrar kristendomens införande
i Abyssinien och Arthurs Jagt dess utbredande i Irland. Mellan dessa
spridda partier af ett enda stort epos förekomma likväl åtskilliga stycken
som med en dylik plan icke stå i något slags sammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
