Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Kronologien i Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kronologien i Törnrosens Bok 197
göra för; de skola icke här upprepas, då redan yttre fakta synas
ge tillräckliga skäl på dateringen. Endast en del af innehållet
skall beröras: naturbeskrifningen. Att denna i Jagtslottet är
alltigenom värmländsk är tydligt, hur nära den ansluter sig till de
trakter där Almquist själf bott visar följande jämförelse mellan ett
bref från Värmland och ett parti i Jagtslottet. Strax efter
ankomsten till Skillingsfors lämnade Almquist i ett bref till A. Berg af
d. 12 juni 1824 följande skildring af platsen:
Branter och omätliga skogar. Men emellan dem i en djup dal ett
långt Vattendrag med många vikar och holmar, och stränderna rikt klädda
med löfskog. När man från någon höjd betraktar alltsammans fattas man
snabbt af denna naturs fruktansvärda alfvar: men i detsamma märker man
de mildaste lundar vid klara vikar och i hjertat uppgår en håg att kalla
det hela sjelva Leendets Dal.
I början af Jagtslottet skildrar Almquist i det närmaste samma
sceneri. Det är där Henrik som vandrar uppför en backe i
skogen (s. 6 f.).
Snart derefter upphann han slutet af sjelfva skogen, vägen sänkte sig
med en lång sluttning, och en öppen trakt låg framför honom. Det var ej
en dal, likväl var nejden låg, och en insjö med många holmar upptog det
mesta af detta sköna landskap. På andra sidan om Insjön höjde sig en
skogbevuxen bergstrakt, som svarade emot den, från hvilken Henrik kom....
Träd betäckte ej holmarna, men ett frodigt ljusgrönt gräs af det glada
utseende, det har efter regn. Endast vid stränderna här och der stodo två,
tre eller fyra alar...
Det är tydligen samma landskapsbild som ligger till grund för
bägge skildringarna, ehuru den i senare fallet något modifierats för
att passa till byggnadsplats för Jagtslottet.
De här anförda skälen för Jagtslottets datering till Värmland
äro, i korthet sammanfattade, följande:
l:o. I det närmaste endast tre år finnas att välja på, 1825,
1826 och 1827.
2:o. Jagtslottet anknyter direkt till Almquists diktplaner 1824.
3:o. Richard Furumo är i stort sedt en bild af Almquist i
Värmland och naturen i boken är värmländsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
