- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 1. 1920 /
31

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck, Om allvaret i Fru Lenngrens diktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fru Lenngren 31

till den nya tiden, de voro med i den "välklädda hopen", som
ropade "Lefve Thorild" och komma om några år att skocka sig
kring galavagnen, när Marie-Antoinettes gunstling vid
"bondeprinsens" begravning 1810 kör sin sista färd över Stockholms gator.
Även då voro de "välklädda", medelklassen, i rörelse. Bathyllus
är en ännu mer innehållsrik, historisk symbol än de båda löjliga
änkenåderna.

I "Fröken Juliana" (1798) möter oss en rent burlesk satir.
Här är det mjuka greppet borta. Det finns ingen hycklad vördnad
för den gamla härskande klassen. Tonen är burdus, allting rakt
på sak. Den välborna fröken Juliana har fått den dumma
Susannas apparition, det finns inte ett uns af aristokrati i hennes
tölpiga person, med den klassiska vindögdheten och tårna inåt. Hon
dras obarmhärtigt ner till oss andra, hur mycket hon än sätter sin
trubbiga näsa i vädret, och

Omsider, när hoppet den nådiga tröt,
Beskrattad och hädd omkring landet,
Hon, ätten till fasa, med Länsmannen knot
Det heliga äktenskapsbandet.

Déclassée! Därhän gick det icke för de anstolta änkenåderna.
Den nya tiden har tryckt sin platta fots sigill på den frälse
härligheten. I "Det högtförnäma ägta paret" (1800) går den ännu
omkring med väldig geist och fädrens stolta ättelängd, men vad
är detta annat än

— två Mumier uti granna klutar,
Fordna tiders murkna återstod.

"Vansklighetens dorn" är mycket nära, men också tidens
nyfödelse. "Slottet och kojan" (samma år) ger demokratiens program
i idyllens form:

Palatsen åt de höga,

Och glädjen åt de små.

Herremannen från det skyhöga slottet smyger sig tankfull och
melankolisk bort, när han hört sin fattiga granne i kojan prisa
Himlens Herre för lugn och sinnesro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1920/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free