- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 1. 1920 /
88

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Några motiv i Amorina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

Olle Holmberg

Dahlgren och Livijn medvetet imiterades] har humor". Det är
denna sida hos Jean Paul som Dahlgren och Livijn vetat
tillgodogöra sig, och liksom det i deras verk inte finns många sidor, som
skulle ha fått samma form utan Jean Pauls inverkan, så vore
åtskilligt i Almquists författarskap omkring år 1820 otänkbart utan
den tyske mästaren. Det gäller den groteskt svulstiga stilen i
Murnis och i sagorna för Opoetisk Calender, och det gäller framför
allt, som Warburg på senast anförda ställe påpekat, flera partier i
Amorina. En figur som doktor Libius skulle t. ex. icke ha blivit
skapad, om inte Almquist i Jean Pauls rika galleri av mer eller
mindre cyniskt ordrika grovhuggare, en doktor Sphex i Titan och
framför allt en Katzenberger i Dr. Katzenberger’s Badereise, lärt sig
att röra till färgerna. Lika litet skulle Almquist utan detta föredöme
ha förmått eller vågat blanda det patetiska och parodiska om
vartannat med sådan objektivitet och så skärande uttrycksfullhet, som
dem han ofta når, och just för dessa scener i Amorina finner man
ofta hemul i Jean Pauls romaner. Henrikas dialoger med
styvfadern ha i sina grälla stämningsomslag en viss likhet med dem,
den änglalika Liana i Titan håller med sin far, ministern; Lisen
Fyrings utklädnad till att föreställa Henrikas mor (Fjerde Tidens
l:a tavla) har i situation om inte i stämning en tydlig
överensstämmelse med den scen i Titan, där den unga prinsessan Idoine spelar
den döda Liana för hjälten, Albano (Titan, 98:e cykeln), och då
Almquist fick mod att teckna den bisarra och effektstarka tavla i
Amorina, där Rudman Falkenburg under broderns mask förför hans
älskade, Henrika, har han sannolikt, som Berg förut påpekat,1
erinrat sig motsvarande scen inte endast i Lafontaines Das heimliche
Gericht, som Lamm (a. a. s. 188 ff.) visat vara en huvudkälla för
Almquist utan också några detaljer i Titan, där den vilde och
brottslige Roquairol utför samma list mot sin väns och kamrats trolovade,
Linda de Eomeiro (Titan, 128:e cykeln). Skådeplatsen i Titan och
Amorina är densamma: en trädgård om natten. Också det starka
intresset för vansinnets problem erinrar om Jean Paul, och i Rud-

I uppsatsen C. J. L. Almquist och Amorina, Aftonbladet nh 1908.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1920/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free