- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 1. 1920 /
132

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agne Beijer, Abbé Domenico Michelessi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132 Agne Beijer

som är särskilt störande i sista aktens återföreningsscener, men för
övrigt är ett genomgående fel.

En detalj av ett visst specialintresse är den ovan refererade
scen, där Christian berättar om sina hemsökelser i drömmen och
hur han "såg en mördad tropp af Sveriges barn ur grafven stiga
opp". Det är ju uppenbart, att vi här ha första ursprunget till den
berömda drömscen i Kellgrens Gustaf Vasa, som brukar gälla för
den första Shakespeareinfluensen i svensk dramatik. Som källa för
denna anges nu i allmänhet Letourneurs franska översättning av
Richard III, vilken emellertid utkom först 1780. I denna sin första
form är nu visserligen scenen alis icke tillräckligt märklig för att
man skall behöva förutsätta så förnäma anor — den är ju icke ens
agerad, utan blott refererad. Vill man det icke desto mindre,
så föreligga emellertid inga direkta hinder, även om ingen av
de medarbetande vid dramats tillkomst kunnat ett ord engelska.
Dels hade ju både Michelessi och v. Brahm som tyskkunniga
Wielands översättning att tillgå, dels förelåg just den scen det
här gäller på mycket närmare håll i fransk tolkning, nämligen i
den första av de många discours préliminaires, varmed Baculard
d’Arnaud försåg sin Le Comte de Comminge, uppförd privat vid
svenska hovet under prins Henrik av Preussens besök hösten 17701
och även mycket gouterad vid hovet i Berlin.
Ynglingen-hämnaren, som uppträder i slutet, skulle i så fall kunna finna sin
motsvarighet i en liknande symbolisk gestalt hos d’Arnaud, varmed
denne i sin översättning "kompletterat" Shakespeare.

Detta är emellertid oväsentligheter, och därtill mycket ovissa
sådana. Det betydelsefulla är att vi med "Gustaf Eriksson Wasa"
äro inne på vägar, som beteckna ett radikalt avsteg från den
rådande konventionen inom operadiktningen. Operans egentliga
ämnessfärer hade från början varit den mytologiska och den pastorala,
vartill genom den franska operan kommit ett tillskott från
riddarromanen. Den italienska melodramatiken började visserligen rätt
snart laborera även med historiska ämnen — enligt samtida uppgift
därför att dessa besparade direktörerna utgifter för den kostsamma

1 Se kronprins Gustavs brev till hertig Carl från denna tid (i BA.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1920/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free