Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Correggios San Sebastian och änglakören i Stagnelii drama Riddartornet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 Sven Cederblad
I denna mening borde man förstå Wackenroders ord "glauben",
fortsätter Schlegel. Det framgår av sammanhanget, att Schlegel
här vill försvara författaren och sig själv mot beskyllningen för
tendenser mot katolicism, men likafullt kan man i hans ord spåra
avståndet mellan den uppriktigt katolskt tänkande och kännande
"klosterbrodern" Wackenroder, som nog ej skulle ha underskrivit
denna uppfattning om tron, och den smidige esteten Schlegel, som
alltid var beredd att förstående tränga in i olika livsåskådningar,
utan att tillägna sig dem som egen övertygelse. Schlegel gick
heller icke så många andra nyromantikers väg från den katolska
konsten till den katolska tron, om han också ivrade för ett
"konsternas förbund med kyrkan".1
Det kan dock ej nekas, att man just på grund av frånvaron
av personlig religiös känsla finner denna Schlegels kristligt färgade
diktning väl konstlat naiv och sötaktig.
Då saken ofta och utförligt behandlats av forskningen, är det
också överflödigt att uppehålla sig vid den litteraturhistoriska
bakgrunden till Schlegels Geistliche Gemälde och klargöra deras
samband med det sinne för äldre kristen konst och fromhet, som väckts
till liv särskilt av Tieck och Wackenroder, i vilken senares
Her-zensergiessungen också finnas två " Gemäldeschilderungen * på vers,
som i djupt kända men lågmälta tonfall skildra den ena en tavla
föreställande Madonnan med Jesusbarnet och Johannes, den andra
de vise männens tillbedjan. Det må dock framhållas, att Stagnelii
1 Intressant är att i detta fall jämföra Aug. Wilhelm Schlegel med
brodern Friedrich. Hos denne går förskjutningen i hans konstnärliga sympatier
parallellt med hans utveckling mot katolicismen. Han vände sig så
småningom bort från de antikiserande cinqueeentomålarne (även Rafael) till Rafaels
föregångare, detta icke på grund av förändrad stiluppfattning utan därför, att
han i de äldre målarnes verk fann sin katolska tro renast uttryckt.
Betraktelsesättet är vida skilt från August Wilhelms prédilection d’artiste för
katolicismen. Friedrich Schlegels utveckling från en mera estetisk konstkritik till
en värdesättning av konstverken efter det religiösa innehållets halt tecknas
av Sulger-Gebing i dennes Die Briiåer A. W. und F. Schlegel in ihrem
Verhält-nisse zur bildenden Kunst (Forschungen zur neueren Litteraturgesch. III,
München 1897). Ett av huvudproblemen, själva konstens betydelse för Fr.
Schlegels utveckling, är dock försummat, varjämte omöjligheten att någon enstaka
gång ge bröderna Schlegel (eller någon annan) rätt mot Goethe nog ej verkat
till avhandlingens fördel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
