Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Correggios San Sebastian och änglakören i Stagnelii drama Riddartornet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Sven Cederblad
"poetisk* måste ej ljusdunklets *musikaliske* målare synas dem,
som sökte tolka poesiens väsen i följande ord (Athen. I: 2, s. 45):
Die Poesie ist Musik fur das innere Ohr, und Mahlerey für das innere
Auge; aber gedämpte Musik, aber verschwebende Mahlerey.
Det är också lätt att förstå, att Friedrich Schlegel, då han
ville klargöra skillnaden mellan begreppen romantiskt och modernt,
förklarade, att det romantiska skilde sig lika mycket från det
moderna, som Rafaels och Correggios tavlor från de kopparstick, som
då voro på modet (Athen. III, s. 122).
Det viktigaste är dock, att A. W. Schlegel liksom sin broder
och Wackenroder och Tieck ansåg renässanskonsten med kristligt
ämnesval besjälad av varm religiositet, detta även i sådana fall,
där en senare tid ser något hedniskt sensuellt, hörande till denna
världen, varvid man nog stundom förbiser, att under renässansen
mera av medeltida själsliv fortlevde, än man vanligen föreställer
sig. För övrigt behöver nog ej det religiösa och det sensuella
utesluta varandra. Hos Correggio finner man nu för tiden mer av
världslighet än Schlegel gjorde på sin tid. Schlegels alla
Geist-liche Gemälde vittna om att han ansåg renässanskonsten vara fylld
av gammaldags fromhet. Skulle man ha något att invända mot
Schlegels tolkning av Correggios Natten, vore det, att Schlegel
återger den med alltför mycket av medeltida naivitet. Rafaels och
Correggios helgontavlor hörde i Schlegels tanke till det ärorikaste,
som den kristna religionen i förbund med konsten åstadkommit.
Det sammanhang, vari denna förklaring förekommer, är från flera
synpunkter belysande för ämnet, varför Schlegels ord i sin helhet
citeras (Berliner-Vorlesungen, DeutscheLitt.-Denkmale T. 17, s. 228):
Sehr verkehrt hat man nach dramatischen Gesichtspunkten jene
Compositionen von Heiligen um die Mutter Gottes getadelt, die so häufig nach
andächtigen Bestellungen von den grössten Meistern verfertigt worden sind:
erstlich weil die Chronologie verletzt sey, und dann weil keine
gemeinschaft-liche Handlung vorgenommen werde. Der erste Grund ist leiclit zu
wider-legen: schön Mengs hat bemerkt, dass die Personen ja nicht in ihrem
irdischen Leben zusammengebracht seyn sollen, sondern in einer Tision der
himmlischen Seligkeit; und diese, und Andacht und Anbetung ist auch die
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
