Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Nordfelt, Erikskrönikans ålder och tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 A. Nordfelt
Norvagismer, lika väl som latinismer och gallicismer m. m., ha så
att säga kommit att höra till terminologien. Krönikans författare
har icke heller kunnat undandraga sig detta norska inflytande, men
han har dock påverkats vida mindre än andra, antagligen därför
att han var originalförfattare och icke bearbetare eller översättare.
Företeelsen kan i viss mån jämföras med den s. k.
birgittiner-svenskans inträngande i de andra nordiska språkens religiösa
litteratur.
Därefter övergår jag till ett spörsmål, som är av mindre
räckvidd än de redan behandlade men som tävlar med dessa i
svårighet, nämligen frågan om den bekanta luckan i krönikan. Den
omfattar tiden från september 1313, då de båda härtigarna firat en
storartad mottagningsfäst för sina gemåler, antagligen i Lödöse vid
Göta älv, till oktober eller november 1317, då förspelet till
gästabudet i Nyköping ägde rum. Att denna lucka på hela fyra år
skulle från författarens sida vara gjord med avsikt — t. ex. därför,
att han icke ansett sig ha något av vikt att meddela, eller därför
att materialet av en eller annan anledning alldeles sinat — för ett
sådant antagande finnes knappast någon möjlighet, och något dylikt
har ej heller blivit av någon ifrågasatt; detta så mycket mindre
som härtig Eriks stjärna under denna tid ännu var i stigande och
hans ärelystna planer på Norges tron bragtes ännu närmare sin
lösning därigenom, att hans gemål, den då endast femtonåriga
prinsessan Ingeborg, födde honom en manlig arvinge. Dessutom
var vår författare en alltför habil skribent för att i så fall icke
ombesörja en fylligare och smidigare övergång över denna gapande
lucka.
Det förklaringsförsök, som gjorts av Cederschiöld (se ovan) och
godtagits av Schück, tror jag mig emellertid icke böra diskutera
av den anledningen, att jag anser luckan vara av en så väsentligt
annan karaktär, att grunderna för de båda teorierna icke kunna
användas mot varandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
