Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg, Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 Victor Svanberg
åsikter.1 Vi veta också, att hans forne gynnares fall grep Rydberg
djupt — så yttrar sig åtminstone Braune, hans studentkamrat i
Lund, dit Rydberg kom samma vår.2 Han upptogs i Lund av
studentikost umgänge, som möjligen betytt något för hans poetiska
och filosofiska utveckling, men bevisligen i politiskt avseende var
en avhållsamhetskur — och knappast frivillig.
Man anar, att det var ungdomsminnena från Lund, som gåvo
Rydberg ämnet för hans tal vid konfrontationen med Sveriges
andra studentkår, i Uppsala 1869.3 Det råd han hade att ge —
resignation i det praktiska arbetet utan hopp om snabba och
omstörtande resultat — passar föga på den föreställning man gör sig
om studentidealet fråç skandinavismens dagar. Men det passar till
den stämning från hans studentårs Lund, som Rydberg i talet över
Strandberg ställer i motsats till 40-talets stridsglada optimism:
Det var en uppväckt ynglingaskara, som då vandrade på Lundagård
och Helgonbacken, seende med den snillrike kamraten (d. v. s. Talis Qualis)
syner hän mot ett bidande mensklighetens Eden. — — — Högskolan
genomilades af tidens idéströmmar, och tiden, hvarom här talas, var årtiondet
före det verldsskakande 1848.
Några år derefter såg det annorlunda ut. Det missmod, hvarmed
öfverspända förhoppningar gäldas, den slapphet, som efterträder stormande
utbrott, förnummos öfver hela vår verldsdel, och det låg något sådant i
luften äfven öfver den lilla universitetsstaden. Hans ämnessvenner
omgärdade nu sin synvidd med de trängre lärjungepligterna, vi kände det likasom
förbjudet att träda fram öfver dem, och då vid högtidliga tillfällen vi
tågade under våra banér, och sångerna från Talis Qualis’ studentdagar
uppstämdes, tonade de som helsningar från en svunnen skönare ungdomsverld.
Strandbergs samtida i Lund förekommo oss som ett herosslägte, hvilket
»af lifvets större former tog en dristig öfverblick».
(Inträdestalet i Sv. Akad. 22 maj 1878. S. A. H. ifrån 1796. Del Lill sid. 128.)
1 H. T. 29 maj 1850. Jfr citat hos Warburg I, sid. 112 och noten s. s.
I Jönköpingsbladet 10 nov. 1846 gjorde Sandvall anspråk på benämningen
»moderat liberal» i motsats till både »ultra konservativa» och »radikalt
liberala». Trots sin egen påtagliga vänsterskridning under revolutionsåren
vidhöll han denna distinktion från ytterlighetsmännen.
2 Brev till Warburg efter EydbergS död, KB.
3 Referatet i Upsalaposten avtryckt av Warburg II, sid. 89—90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
