Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg, Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Yictor Svanberg
Ståndscirkulationsidén, som mycket tydligt gör sig påmind i
De vandrande djeknarne, skymtar endast flyktigt i utkasten till
Benoni. I ett av de intressantaste, där hjältens namn är Yngve,
heter defc om hans beskyddare: "Palms ideal: en i alla riktningar
väl bildad menniska, som arbetar." Han sätter Yngve i
lärdomsskolan, men låter honom också då och då besöka en
skomakarverkstad. Oblida öden avbryta denna mönsteruppfostran — och
oblida öden ha avbrutit romanen redan före denna episod.
Vi äro gynnsammare ställda i fråga om det rent praktiska
undervisningsproblemets behandling i romanen. Ett i fragmentarisk
form bevarat kapitel innehåller en skolskildring, som angriper
lankastermetoden. Den uppehåller sig just vid de brister, som
Rudenschöld med en viss detektivisk upptäckarglädje relaterar från
sina inspektionsresor: massdisciplinens ineffektivitet eller godtycke,
monitorernas tyranni och framför allt den lilla detaljen om deras i
system satta muttrafik.1
Att Rydberg känt dylikt av egen erfarenhet eller läst om det
i Rudenschölds skrifter, är naturligtvis ej uteslutet. Men dessa
möjligheter rubba ej hypotesen, att han fått det avgörande
incitamentet till skildringen under Senäteåret och det personliga umgänget.
Antagandets sannolikhet ökas, när man gjort klart för sig, att hela
Benoni Strand synbarligen skulle ha fyllts av minutiöst realistisk
och på sitt sätt måttfull kommunalkritik i den gamle
folkskolereformatorns anda — och i skarp motsats till den storpolitiska och
fantastiska revolutionsromanen av 1851.
De tre helt bevarade begynnelsekapitlen äro ägnade satir mot
fattigvården. Även på detta område har Rudenschöld, låt vara
mer i förbigående, tillämpat samma romantiska aversion mot
regelmässighet och paragrafreformer, som dikterade hans recept mot
ståndsfördomarna och hans pedagogiska program.
1 Rydberg, Skrifter VIII, s. 185—89. Warburg har uteslutit fragmentets
början. Den lyder: »i handen på sin monitor; de mindre lyckligt lottade,
som icke hade någon skorpa att försaka, måste se sig om efter andra utvägar:
en och annan hade härigenom drifvits till att snatta från sina föräldrar».
(Ms g sid. 29). Jfr Rudenschölds Tankar om vår tids samhällsfrågor II, sid.
52—53 (1850).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
