Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg, Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 Yictor Svanberg
Handelstidningen, utpekade denna förövarna av dådet såsom "ifrige
läsare" och hånade deras praktiska kristendom.1 Jämte Rudenschölds
syllogism om fattigvårdaren-tyrannen ingår persiflagen av det
religiösa hyckleriet i den karakteristik, som bestås Benonis husbonde
på fattighuset i Stapelvik, där katekesförmaningar och husaga äro
universalmedicin.
Medan misshandelsprocessen i Göteborg pågick, diskuterades
vissa förändringar i stadens fattigväsen. Endast en reservant
försvarade nu ett förslag, som några år tidigare (1845) samlat många
namn, nämligen förslaget att ytterligare utsträcka hjonens
arbetsplikter. Reservanten åberopade Norrköping som mönster.2 Nu
förhåller det sig så, att Norrköping i sin tur organiserat sin
fattigvård efter Jönköpings förebild.
Dessa sammanställningar visa, att Rydberg valde ett värdigt
föremål för sin satir, när han lade sin fädernestads förhållanden till
grund för sin fattighusskildring. Han ämnade också sörja för, att
intresserade läsare skulle kunna igenkänna Stapelviks tvillingstad i
verklighetens Sverige: en landsortsstad belägen vid en stor insjö, med
vattenväg till Göteborg, därjämte säte för president och med
assessorer i sin fattighusdirektion. Man har inget val — det är Jönköping.
Under Rydbergs uppväxtår var fattigvården den stora
angelägenheten i Jönköpings kommunala liv.3
Koleran, som 1834 enligt statistik härjade värre där än på
andra håll i Sverige, gjorde det nödvändigt att sörja för en mängd
hemsökta familjer och värnlösa barn — vi skola senare se, att
Rydberg stått på gränsen till om ej inom denna kategori. Genom
1 H. T. 11 okt. 1851.
2 H. T. 3—7 jan. 1852.
8 Den följande fattigvårdsstudien har. utförts på grundval av det för
samtiden tillgängliga material, som trycktes i Jönköpings tidningar. Jag har
sedan haft tillfälle att verifiera och komplettera mina resultat i Jönköpings
sockenstämmoprotokoll 1833—1844 och en artikel a, v dir. Victor Stromberg:
Några blad ur Jönköpings stads fattigvärds historia (Jönköpingsposten 7 nov. 1921).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>