Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg, Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen 121
roende av mästarna. Stadgan kvarstod flera år efter det
skråväsendet upphävts, och detta oaktat gesällernas envisa protester.
En sådan protest uppsattes i Jönköping samma år förordningen
utfärdades; rättigheterna och anspråken bevakades noga i anno
48:s Växjö, där Carl Rydberg då var bagargesäll och en av de
ledande i arbetarnas bildningscirkel.1 Brodern har väl svårligen
kunnat undgå att beröras av indignationen. Det är frestande att
anta, att han tänkte på denna blygsamma kampanj för människans
naturliga rättigheter, när han förknippade Benonis öden med "
vand-ringslystne gesällen Pettersson". Denne är ett av de naturbarn, som
romantiken älskade att teckna, närmare bestämt en av dess
vagabondtyper. Våren drar honom år efter år lika oemotståndligt ut på
luffarstråten. En scen skulle ha visat, hur han kommer raglande
in på verkstan, sjungande en vårvisa, och begär sin orlovssedel.
Han är släkt med zigenarna i Singoalla — även hos honom är det
naturbundna framhävt genom psykiska egenheter; han är
sömngångare. Men framför allt är "vandringslystne gesällen" en
förstudie till Fabbe, som alltså visar sig äga anor djupt inne i
Rydbergs tendensdiktning på 50-talet.
Det var detta decenniums nya liberalism förbehållet att
energiskt och framgångsrikt ingripa mot tjänstehjonsstadgans missbruk.
Likaså reagerar den, såsom vi sett, mot idéer sådana som
arbetshuset och barnarbetet, dem den föregående perioden accepterat. I
sin iver att omedelbart avhjälpa alla sociala orättvisor och ordna
ett nytt samhälle väjde 40-talets liberaler inte för konsekvenser,
som kunde leda till en fusion både med konservativa intressen och
socialistiska utopier. Samtidigt med att revolutionskrisen
reviderade de stort tilltagna planerna, markerades dubbelfronten skarpare
mot konservativa eller demokratiska ingrepp i den personliga
friheten. Till de exempel, som förut lämnats på Rudenschölds
överkänsliga motvilja mot alla band på personligheten ■— både
traditionens och den moderna jämlikhetens — må fogas ett prov på
hans svärson Hedlunds mer praktiskt ekonomiska frihetskrav.
1 Jönh. Bladet 1844, 19 juni; Nya Vexiöbladet 1848, 11 febr. o. 28 april
Vexiöbladet 22 nov. 1847.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
