Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Almquists Ormus och Ariman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 Henry Olsson
och det han icke själv gör, skall han en gång sända sin son att
uträtta. Ormus svarar med att befalla sin registrator att anteckna
Ariman "under rubriken misstänkt Person, såsom en, på hvars
uppförande man hädanefter skulle hafva vakande ögon". Ormus gör
nu sin stora insats genom att utfärda tolv plakat angående livet på
jorden. Som exempel må anföras det nionde som handlar "Om
Trädgårdar; hvilka slags rosor (modell vidfogas) der böra uppväxa,
till lust att se och nöje att lukta påa. Med dessa förordningar
hade det nu den framfärd, att "några Dervischer och Mobeder
upptogo dem här nere med stor enthusiasm, och gjorde allt för att
sprida dem". Den större allmänheten och naturen lydde men tego.
De voro ej glada, säges det. De skulle ha varit gladare, om man
trott dem om någon smula gott, om man låtit dem självmant bära
fram i ljuset några frukter av förstånd, kraft och godhet. Nu, då
om dessa frukters framalstrande ständigt påmintes, hotades, pockades
och efterspanades, så blevo frukterna bittra för dem, som skulle
giva dem, och smaklösa för dem, som fingo dem. Sorgligt var det
också för Ormus, att hans planer ofta misslyckades. Och det
underliga var, att världen gick framåt i alla fall, genom en obekant
varelse, som utan att själv vidtaga någon åtgärd väckte till liv
sakernas verkliga inre. Ormus kunde endast anteckna denne obekante
som "misstänkt person", men själv blev han till slut intet annat
än en misskänd person.
Den teckning, som nu ges av det underbara väsende, vilket om
natten i mångfaldigt skiftande gestalt far omkring över jorden,
kullstörtande de utvägar till skönhet, lycka och välgång, den
mottagit under dagen, denna teckning är en direkt paramytisk
omskrivning av Almquists konstuppfattning. "Utan plan, utan afsigt,
utan ordning kom det, gick det, förfor det, och lyckades."
När Ormus, till exempel, hade skänkt några hvita» blommknoppar
purpursafter, med ändamål, som han noga förklarade dem, att derigenom öfver
sina litsprickande hvita blad få röda schatteringar, hvilka efter all uträkning
måste pryda dem högligen; så sprang det om natten, vid stjernornas glans,
ett väsen förbi dem, snabb som ett spöke, ej syntes gestalten, blott tänder
och läppar, i form af en skrattares mun. Häraf blefvo de späda blomstren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
