- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 3. 1922 /
2

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 Kuben G:son Berg

släktingar och vänner, som voro hans närmaste omgivning och
umgänge. Tyvärr ha alla mina försök att få tag i Atterboms egna
brev till dessa hans korrespondenter slagit fullkomligt fel. Breven
ge likväl åtskilliga, rätt påtagliga hållpunkter för att bedöma
Atterboms utvecklingsår icke oväsentligt annorlunda, än han själv
såg dem någon tid senare, t. ex. i det bekanta brevet till Geijer
från 1814 (delvis anfört av Warburg i "111. sv. litt. hist."2, II: 171).
— Då dessa brev till Atterbom förete alltför gapande luckor för
att medge en sammanhängande, kronologisk framställning, har det
synts mig lämpligast att här låta först samtliga släktbrev avlägga
sitt vittnesbörd tillsammans och sedan inhämta vad som meddelas
i vännernas epistlar.

I första rummet vänder jag mig naturligtvis till moderns brev.

Hedvig Kristina Kernell, född 1766, vid tjugutre års ålder gift
med komministern Gabriel Atterbom och död 1810, tre år efter sin
makes bortgång, har av sin store son skildrats som en svårmodig
och begrundande natur. "En mor med ett melancholiskt och
con-templatift sinnelag, hon kunde ofta särdeles i senare åren af hennes
lefnad sitta flera timmar fördjupad i ordentliga extaser (och jag
erinrar mig gerna det sällsamma behag, som då spriddes öfver
hennes milda, bleka anlete och de på ett visst föremål medvetslöst
fixerade blå ögonen", heter det sålunda i det nyss nämnda brevet
till Geijer.

De tjugu brev av henne till sonen, vilka jag känner, ge icke
bilden av någon synnerligen starkt utpräglad individualitet. Deras
innehåll är framför allt sonen, omtankar om hans bästa,
förmaningar och råd till honom; deras uttryckssätt är nästan alltigenom
predikans.

Det äldsta bevarade brevet är från maj 1806. De få år av
livet, som då återstodo den fyrtiåriga makan och modern, skulle
komma att förmörkas av de tyngsta personliga förluster. Det är
icke underligt, att sonen minns henne som melankolisk och
frånvarande i extatiska vakendrömmar. Hennes make gick bort i
september 1807, hennes broder i oktober samma år och hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 2 11:25:05 2007 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1922/0006.html

Valid HTML 4.0!