Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Atterboms ungdomsår 7
wara alldeles ett intett. Men at se dina wackra tankar i dit brefw,
att du fattat ett så ljuft förtroende för wår milda och kärleksrika
Frälsare, för hwilkens skull wi endast och alenast hafwa att
för-wänta en ewig lycksalighet, och utom hans nåd och förtjenst alla
wåra besta gärningar inför Gud agar ett ofullkomligt wärde, dat
gläder mig obeskrifwlit." Hon försäkrade honom, att "Det är en
wällust för mitt hjertta, både att få bref från dig och att skrifwa
dig til". Det godhjärtade professorsherrskapet Kolmodin, som tagit
sig an hennes älskade son i Uppsala och gett honom ett hem, vann
hennes ödmjuka och beundrande tillgivenhet. Hon försäkrade gång
på gång, att hon aldrig upphörde att bedja för deras välgång, och
en gång, när ett brev från professorn till Per Daniel kommit fram
till Åsbo, först sedan denne rest, kunde modern inte låta bli att
läsa det, som hon bekände i sitt följande brev (13 okt. 1808): "Du
förlåter wäl din marna för det att honn öpnade Kålmodins bref,
det war mig omöjeligt att skicka bort det förseglat — ack hwad
den Professorn har för en sjön själ — så wäl som dess fru, de äro
de bästa människor jag käner, Gud wälsingne dem, fram för min
ödmjuka wördnad för dem ..."
Om sonens diktning tala breven endast flyktigt i förbigående.
När modern bad honom vara välkommen hem till ferierna, brukade
hon yttra en önskan, att han skulle taga med sig sina dikter. Till
julen 1807 skrev hon: "du är hjerteligän wälkomen och dina
lofwade wärsar äfwän så". Till nästa sommar bjöd hon honom ned
och lockade särskilt med den nyss iordningställda trädgården: "Nu
står din lilla trädgård och wäntar din ankomst, drängarna har lagatt
järdesgården som war nederfallen och fört sand på gångarna" samt
tillfogade: "glöm ej att taga dina wärssar — äfwän om du har
några andra artiga Pjeser — som ej beswära dig att föra — dem
du wid lediga stunder kunde roa din gamla morfar med — det
wore mig mycket kärt". 1 maj 1809 skrev hon: "jag tackar dig
af hjertatt, både för dina sköna wärsar såwäl som ditt bref". Det
finns ingen orsak att betvivla, att modern varit en hänförd
åhörarinna av den unge skaldens dikter, som han säkert läst upp för
henne och sänt henne i stor utsträckning. Brevens knapphändighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
