Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Atterboms ungdomsår 27
Jag tillstår, att jag verkligen skulle vara mest böjd för att tro
på detta, d. v. s. att Carolina från 1806 begravts i ett adligt
gravkor och att hon således varit ättling av någon adlig släkt i
vederbörande socken. Men jag medger, ehuru inte synnerligen villigt,
då den förra tolkningen tycks mig otvungnare, att denna
beskrivning på hennes grav kan tillhöra den "febusiska ståt" i dikten, som
Böttiger i "Auroraförbundet" klandrar så starkt — han (och efter
honom Vetterlund) har ju den övertygelsen, att Carolina är den
späda majbruden och kallar henne och komminister Atterbom "två
de mest enkla väsen, som jorden någonsin burit", vilket jag i
betraktande av att man inte egentligen vet någonting alls om Carolina
måste anse som en ren elakhet av den för egen räkning så tårmilde
författaren till sonettkransen "Emma" och all möjlig annan
sentimental epigonvers.
Till slut vill jag också nämna, att vid Musis Amicis
sammanträde den 4 november 1807 deltog i den poetiska tävlingen en starkt
kritiserad medlem, som icke gav sig tillkänna, med dikten Till Selma,
vid Carolinas graf. Författaren var utan tvivel Gustaf Acharius
(f. 1789, d. som lasarettsläkare i Södertälje 1829). Dikten
uppmanar Selma att taga vara på nuet och lyckan, ty livet är flyktigt,
det lär senast den redan vid nitton års ålder bortryckta Carolinas
öde. Det vanliga motivet och det från Klopstock Franzén
övertagna namnet Selma göra ju, att även vad som står i denna dikt
icke utan vidare kan tas på allvar som biografiska fakta. Men
inom förbundets lilla vänkrets måste Atterboms Carolina-diktning
och förmodligen även dess verklighetsunderlag ha varit bekanta,
och sannolikheten för att Acharius åsyftat Atterboms älskade, synes
mig därför mycket stor. Om denna varit nitton år vid sin
bortgång, har skaldens ungdomssvärmeri gält en något äldre flicka, vilket
onekligen är ett vanligt fall av ynglingaförälskelse.
Hur uppriktig Atterbom var mot t. ex. sin mor och morbror
i fråga om sin diktning, det undandrar sig vår vetskap. Jag
förmodar, att han icke förhemligade sina tryckta dikter, ehuru det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
