Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Werner Söderhjelm: Almqvist och Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almqvist och Finland 75
skarpa, stundom kyligt ironiska. Klandret sammanfaller här och
där med Runebergs, likaså berömmet, både när det gäller det hela
och enskildheterna. Särskilt överensstämmer analysen av
Tinto-maras gestalt. Även Atterbom varierar Thorilds sats; även han
prisar Anckarströms bekännelse.1
I brevet till Mazer undrar Almqvist huruvida Runeberg läst
Signora Luna och Colonibine, vilka han antager hava kommit över
till Finland. Runeberg har icke senare tryckt något omdöme om
Almqvist, men att han läst och beundrat det förstnämnda stycket
vet man. Topelius berättar i sin uppsats i Svea 1892 att
Runeberg ställde det mycket högt, men sagt att "maskineriet knarrar".
Det vore överraskande, att Runeberg skulle fällt om stycket precis
samma yttrande som Geijer enligt Malla Silfverstolpe när det
upplästes i kretsen: "Aj, aj, machineriet höres alltför mycket!"2 Men
man får icke taga Topelius på orden i allt; såsom ovan redan
visats, har hans minne ofta svikit honom. Emellertid vore det ju
också egendomligt att Geijers yttrande nått honom på muntlig väg.3
Och alldeles omöjligt är det ju slutligen icke att tänka sig en
parallell idéassociation av detta slag.
Strömborg berättar att när Runeberg i jan. 1839 skulle döpa
sin nyfödde son, den senare så bekante skulptören Valter, ville
han efter Almqvist kalla honom Jonas och hade skrivit detta namn
på en lapp, vilken emellertid, efter lottning med en annan, blev
den förlorande.4
Detta samma år skriver Runeberg till sin nyförvärvade ryske
vän Jakob Gröt det märkliga långa brevet med upplysningar om
Finlands och Sveriges litteratur, vilka Gröt av honom begärt; det
är tryckt i Efterlämnade skrifter. Då Runebergs där uttalade om-
1 Atterbom sade om Runebergs Bamido-uppssits: »det måtte smaka att
se sig bedömd med på en gång så mycken kärlek och så mycken insikt»
(Schück-Warburg IV, 346).
2 IV, 192.
3 Jag minnes tydligt hur Topelius en gång, på tal om detta ämne, nämnde
att när Runeberg hört stycket läsas, hade han sagt: »hör du inte hur
maskineriet knarrar», alltså en version, som kommer Malla Silfverstolpes ännu
närmare, än den han upptecknat.
4 A. a. IV, 1, 287.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
