- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 3. 1922 /
105

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Werner Söderhjelm: Almqvist och Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Almqvist och Finland 105

ett helt annat sätt än förr. Topelius lämnar dock, efter en
artikel, saken att skötas av Fredrik Cygnæus, vilken tjänstgjort som
hans vikarie under sommaren och sålunda journalistiskt var i
farten samt naturligtvis hade andra förutsättningar för polemiken än
Topelius.

Hela kompositionen och tonen i dessa Topeliuska
"konturteckningar" är en efterbildning av Jaktslottets scener, och så litet
döljer författaren detta, att han ger en del personer samma namn
som där — t. o. m. en Ernst Julianus förekommer. Några vackra
teckningar av finsk natur och finsk folkpoesi med inströdda prov
på folksagor påminna likaledes i stilen omedelbart om Almqvist.
När Topelius i Tavastland har hört en finsk folkvisa och om den
säger, att han icke vet något stycke av så djupt musikaliskt
välljud som den, tillägger han: "Ett enda svenskt stycke vet jag, som
kommer detta nära — Bamulfs äventyr av Almqvist, fastän färgen
där är en annan och mer dramatisk" (n:r 22, 13 mars).

I "knopparna" talar Topelius (n:r 46, 5 juni) om Gabriele
Mimanso. Den har fått en särdeles onådig kritik i Sverige — är
det rättvist? Är hon verkligen ett spöke, en sfinx etc. "Stora
publicister ha sagt det. .. och likväl..." Vår tid är spökaktig,
är en övergångsperiod, den erinrar i visst avseende om medeltiden.
Medan denna var uppfylld av politiskt trassel, är vår tid uppfylld
av ett andligt och intellektuellt. Båda strida för frihet — och
inom denna strid rör sig romanen. Efter denna förberedande och
utan tvivel något tillskruvade apologi anser sig Topelius kunna
desto mer direkt säga ut vad han har att anmärka.

Diktens olycka är att medelpunkten, kungamordet, tages till
utgångspunkt. Genast i början lyftas vi till handlingens spets, rysa, tjusas och
beundra. Men mordet bortfaller som e’n dröm. Dikten förlorar sin
hållning. Politiken domnar bort, kärleken intager hela det vida fältet, och
kärleken är icke hos Almqvist mänskans höjd. Genom kärleken sjönk
Palermos dam från den ljusa helgonglans, till vilken hon uppstiger från och
över kärleken, såsom även Amorina höjde sig från och över den. Och vad
var det sublima, höga och tjusande hos Tintomara, om icke den
fullkomliga frånvaro av det som är jordens himmel och avgrund, kärleken. — Alla
karaktärer mattas, blekna och förfalla. Skall detta tyda på en slapphet i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:24:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1922/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free