Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Werner Söderhjelm: Almqvist och Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almqvist och Finland 133
av de svaga sidorna hos Runeberg föranletts av att han uppskattar,
såsom han själv säger, "den innerliga ärebetygelse man i grunden
bevisar en stor personlighet, då man yttrar ett mindre gott om
honom". "Vi kunna ej motstå frestelsen", tillägger Cygnæus
spetsigt, "utövad av hans eget exempel, att hedra honom så som han
vill hava — eller åtminstone göra det." Han skrider nu till en
granskning av de påtalade svagheterna, "de dödsfläckar, vilka
he-båda Sägnernas bråda undergång", säger han med hänsyftning på.
att Almqvist velat förneka dikterna "eternitet". Jo, det är just
detta, att Runeberg tecknat typer. Cygnæus visar nu, hur
Almqvist själv tecknat just sådana typer, men hur han här missförstår
ordet, vilket han ger betydelsen av någonting ytligt, flyktigt,
karaktärslöst. Detta allt är i artikeln kort, kraftigt och riktigt
utfört, och Cygnæus slutar:
»Figurerna påminna honom om »en målare, som tecknar träd, om vilka
man ej kan säga antingen de äro björkar, aspar, lönnar eller ekar; men
på vilka man dock, i följd av deras egenskap att hava stammar, grenar,
löv o. s. v. alltid tydligen ser, att de äro träd». Detta är dock nästan
för starkt, men styrkan ligger icke just i påståendets sanning utan snarare
i dennas motsats. Ifall slika radoterier kunna göra anspråk på heder och
värdighet av ett »insiktsfullt bedömande i främsta rummet», så måste vi
väl avsäga oss allt omdöme i hithörande ämnen. Men så länge vi ej ännu
blivit övertygade om nödvändigheten att cedera bonis i detta hänseende,
anse vi oss uppfylla en helig plikt mot vårt land, då vi av alla krafter
protestera emot giltigheten av den typiska recension, vars positiva
vederläggning vi förbehålla oss att utföra uti en senare artikel.»
Denna senare artikel blev för en gångs skull av — men den
växte ut till den ypperliga analysen av Runebergs diktverk.
Till sist en blick på landsortspressen.
J. A. von Essen, vilken vi erinra oss såsom författare till den
första underskattande värderingen av Almqvist, har icke kommit
på bättre tankar. I Åbo Underrättelser för 1848 (n:r 2)
offentliggör han en hetsig artikel om Herrarne på Ekolsund. Han börjar
med att tala om den tid, "då man vid bedömandet av Törnrosbokens
författare knappt skulle vågat öppna munnen utan för att deltaga i de
lovhymner vilka den stora beundrarskaran så frikostigt uppstämde."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
