Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. Viktor Johansson: Några dikter av J. G. Oxenstierna, publicerade av Leopold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 J. Viktor Johansson
gång av Extra Posten (5 nov. 1794). Visserligen har dess
karakteristik av den döde vännen en hel del stereotypa drag, som t. ex.:
Utan twång af någon fördoms lagar,
Dygdens, fridens, Mänsklighetens blott
Lydde Du, i Dina unga dagar
War Du gammal i at göra godt.
Gladdes mildt åt hwarje likes wärde,
Åt dess swaghet, dess förnedring gret;
Och för Dig, dess sällhet blott begärde,
Ej dess tacksamhet.
Snille, Wett, Talanger, tidigt mogna,
Drogo billigt mängdens blick til sig;
Men Ditt hjerta lärde den förtrogna,
At i skuggan högre älska Dig.
Dessa gamla klichéer spela emellertid en underordnad roll. Som
helhet betecknar denna märkliga dikt1 något alldeles nytt: hela
den förromantiska känslo- och stämningsvärlden har med moderna
uttrycksmedel här flyttat in i vänelegien. Inledningsstrofen med
dess Ossianska månskenslandskap i Youngsk nattstämning anslår
grundtonen:
Nattens skuggor re’n naturen hölja
I dess dystra sorgemantel klädd;
Älfwens grumlade och swällda bölja
Hwälfwes sorgligt mot dess brutna brädd.
Eysligt aspen der i lunden sänker
Suckande sin stolta hjässa ner:
Lönnen, bleknad, ingen skugga skänker,
Blomman, wisnad, ingen wällukt mer:
Månan, skimrande ur nattens dimma,
1 Dess betydelse för Franzéns sång över Creutz har Ek utrett (Franzéns
Åbodiktning, s. 219); som bekant har den även spelat en mycket betydande
roll för Tegnérs ungdomsdiktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
