- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 4. 1923 /
115

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson: Exotism och orient i »Lycksalighetens ö»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Exotism och orient i »Lycksalighetens ö» 115

ningen — till strofformen helt identisk och till sin stil nära
besläktad med A. W. Schlegels Nikon und Heliodora — ett
praktstycke, där de båda stämmorna, hans tenor och hennes sopran,
knappast individualiseras och möta varandra, blott stanz avlöser
stanz i jämnt flöde utan personlig klang. De älskande känna
harmonien med kvällens frid:

I nattens tjäll, der Du och hjertat vaka,
Hvar blomma gjuter nöjets offertår;
Violen suckar fritt, och för sin maka
De ljufsta driller trogna vakteln slår.1

Dessa verser bero uppenbart av en målning av vårens ankomst
i Sdiirin:

Das Ånge der Narcisse schmachtet,

Der Blick des Lotos ist vom Wasser aufgehellt;

Die sinnige Viol betrachtet,

Vom Flor der Finsterniss umiiachtet,

Derwisehen gleich, die Nichtigkeit der Welt.

Der Schlag der muntern Wachtel gellt,

Wie Orgelton aus Amaranthenlauben,

Und girrend flöten drein die Turteltauben.2

Hos Atterbom har den orientaliska prägeln, allt det rörliga,
brokiga, livfullt förmänskligande i naturbilden försvunnit och givit
plats för en färglös och sentimental trohetspoesi. Men österlandet
framträder verkligen, och nu, såvitt man kan se, utan djupare
beroende av Schirin, i växelsångens följande stanz, en av dess mest
betagande, som, liksom viskande, målar huru dagens liv slocknar
och kvällslugnet faller:

Naturen sofver sina barn, och hvilar;
Vid hennes vink nu tystnar vinden rädd.
Den trötta Dagen samlar ljusets pilar
1 kogret af rubin, på vesterns bädd.
Bland dagg och gnistor, se! gazellen ilar
Till grottans lägerstad, vid källans brädd;
Med silfvernät sig palm och ceder smycka:
Allt stilla är, allt drömmer om vår lycka.3

1 L. ö. I, s. 240.

2 Schirin I, s. 116.

8 L. ö I, 8. 240, 241.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:24:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1923/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free