- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 4. 1923 /
141

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson: Exotism och orient i »Lycksalighetens ö»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Exotism och orient i »Lycksalighetens ö» 141

Atterbom tillgodogjorde sig snart i väsentliga avseenden dess
landvinningar. Nu läste han i Hammers Schirin om näktergal och ros,
medan han i inledningen till Hammers EedeJcimste fann en analys
av samma myt och överallt i den stora antologien kunde påträffa
den i olika dikter. Troligen har han redan nu tagit del av
Hammers Hafis-översättning, där motivet ideligen varieras, och till de
konstfullt brutna ekon från Hafis’ lyra, som just börjat ljuda i
Tyskland, hade han l}Tssnat och även här i nya tonfall hört näktergalen
klaga för Schiras’ rosor.

Motivet näktergalen och rosen tager i Lycksalighetens ö formen
av ett litet erotiskt drama med trenne agerande, näktergalen,
rosen-nymfen Spinarosa och västanvinden Zephyr. Den koketta
Spinarosa, som älskas av båda, tyckes ett ögonblick tveka i valet, men
avvisar snart sångfågeln med spotskhet och följer den lille
vindguden. Paret Zephyr—Spinarosa fann Atterbom i folkboken om
lycksalighetens ö, där Zephyr inför Astolf bekänner sig vara »kär
uti en Törneros, som är tyckmycken» och senare yttrar sin fruktan
att »vackra Rosen som jag älskar skulle sticka mig med sin
Törnetagg».1 Utan att behöva söka detta motiv i persisk diktning har
Atterbom alltså redan här mött den sköna och nyckfulla rosen i
personifierad gestalt, och han hade blott att tilldela näktergalen
rollen av Zephyrs rival, så var trion färdig och dramat i gång.
Men på denna punkt kom honom å andra sidan den persiska
poetiska mytologien alldeles direkt i möte. Ty konstellationen
näktergal, ros och vind i fantasifull aktion med svartsjukan som drivkraft
förekommer antydd i persisk diktning och är särskilt icke ovanlig
hos Hafis. Det heter på ett ställe i hans »divan»:

Es bringt die Nachtigall

Aus Eifersucht sich selber um,

Weil in der Morgenzeit

Der Ost mit Rosen freundlich war.1’

Kring alldeles samma konflikt välver sig det lilla lyriska dramat
hos Atterbom. Man står hos Hafis, liksom i sagospelet, inför en
naturvärld med mänskligt individuella drag: dessa den persiska

1 Vetteelund, Sägnen om »Lycksalighetens ö» bakom Atterboms sagospel.
Ord och bild 1921, s. 141.

2 Der Duvan von Mohammed Schemsed-din Hafis. Aus dem Persischen zum
•erstenmal ganz übersetzt von Joseph v. Hammer. Th. 1—2. Stuttgart und
Tübingen 1812, 1813. I, s. 374.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:24:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1923/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free