Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson: Exotism och orient i »Lycksalighetens ö»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exotism och orient i »Lycksalighetens Ö» 145
ursprunglige och för honom betytt en del vid hans nydiktning av
stoffet. Samhörigheten framträder starkare, då man i en av
Ruckerts ghaseler i Ösfliche Rosen möter följande strof, vilken, ehuru
den i samlingen står som ett relativt isolerat uttryck för
tankegången, dock i sitt patos nära berör slut verserna i det första
näktergalskvädet, sångfågelns-skaldens »slocknande i sång»:
Sing’, o liebende Nachtigall!
Was du von Rosen-Schönheit weisst,
Sing’ und stirb im Gesang, zu Sang
Bist du bestellt; das ist dein Amt.1
Ingenstädes framträder exotismen i Lycksalighetens ö så starkt
och oblandat, så direkt avsiktligt som i tvenne av de fyra vindarnas
sånger, Sunnans och Östans. Uppslaget till cykeln fick Atterbom,
som bekant, från folkboken, där ett flertal vindar figurera — även
nordväst och sydost omtalas — och där några av dessa »hvarken
vettige eller skicklige» herrars bedrifter antydas." Atterbom höll
sig till de fyra huvudväderstrecken; det var det naturligaste och
poetiskt mest associationsbetonade och gav dessutom skaldens
spekulativa medvetande en romantisk mångfald, bunden inom ett
romantiskt enhetsschema. För den konstnärliga formen ha nog ett
par av Tegnérs första Frithiofsromanser i Iduna betytt en del,
såsom Vetterlund med all rätt framhävt,3 men den väsentligaste
impulsen till den berättarstil, Atterbom valt, synes, som jag ej tror
beaktats, ha nått honom från de olika lampandarnas skildringar av
sina färder i Oehlenschlägers Aladdin. I svindlande fart äro
lamp-andarna i färd med att bygga Aladdins palats» och förtälja, huru de
sammanfört dess dyrbara material från alla jordens kanter. Liksom
deras berättelser röra sig i versens snabbaste tempo, äga de en sagas
hastiga växling av plats och horisont; de måla det blixtsnabba
färdandet och luftfartens överblick av landskap och ting nedanför. I
melodiskt porlande verser, i scener, sedda liksom genom färgat glas,
giva de måleriskt bestickande glimtar av geografisk exotism och
momentana visioner av de mest olika mänskliga situationer och
händelser, varvid deras eget ingripande, än lekfullt gäckande, än
1 A. a., s. 247.
2 Vetterlund, Sägnen om »Lycksalighetens ö» bakom Atterboms sagospel.
Ord och bild 1921, s. 140.
s Atterbomska ungdomsdikter och Atterbomska reminiscenser. Samlaren 1891,
s. 41, 42.
10—23445. Samlaren 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
