Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson: Exotism och orient i »Lycksalighetens ö»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exotism och orient i »Lycksalighetens ö»
Siehe, da führt, o Wunder vereinender Kraft der Naturen!
Blüthenstaub der Wind über die Wüsten ihm zu,
Und es löst sich die Kraft der Lieb’ in voller Befruchtung,
Bitterer Trennung folgt zärtlicher süsser Genuss.1
Hammers verser föra saken över från botaniken till det
mänskligas sfär, de tolka saknad och lycklig* förening. Det är ännu icke
de s}7mboliska dimensionerna i det kända heineska poemet om
Fichtenbaum och Palme, men onekligen befinner man sig ett gott
stycke på väg. Även i Schirin har Hammer under samma bild
varierat tanken om tvenne älskandes samhörighet:
Auch die Entfernung hindert nicht den Bund;
Ein Genius macht Herzen Herzen kund,
Wie Palmen durch den Ostwind sich begatten."
Atterbom berör ämnet först helt i förbigående i Ostans
sång-— vinden säger sig här ha bestyrt »tvenne palmers bröllopp med
hvarann» — och sedan fylligare i bröllopskvällens dialog mellan
Astolf och Felicia. På detta senare ställe får den exotiska
kuriositeten samma innebörd som hos Hammer och utlöser en typiskt
atterbomsk sympatipoesi i varma och smeksamt insinuerande
tonfall:
Som palmens blommor, dem vid månljust vatten
En gynsam östans hviskning flägtar ner
I nästa palmens sköt, så ljufligt hviftas
Från kära läppar in i makans bröst
Hvart ord; och detta samtal gläds, att skiftas
Så länge än dess blomsterspråk har röst.3
Samlar Sunnans sång den afrikanska öknens romantik, så står
romantikens Persien till liv i Östans kväde. Ingressen har
komponerats på samma vis som i syskondikten; det är ett motsvarande
fågelperspektiv öfver Asiens karta, när vinden här säger sig ha
kommit genom Iran från Ganges. Även till folkboken finnes en
viss anslutning: några av dess vindar skryta med att de »kullkastat
Hus och Trän», och Östan förtäljer en liknande bedrift:
1 Morgenländischcs Kleéblatt, s. 35, 36.
2 Schirin II, s. 67.
3 L. ö I, s. 103, 329.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
