- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 4. 1923 /
170

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson: Exotism och orient i »Lycksalighetens ö»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170 Carl Santesson

•emellertid även att påverka sagospelet, och flera av de saker
Atterbom härifrån upptog voro blott svagt österländskt färgade. Liksom
uppfattning och behandling av dessa ting ännu i mångt och mycket
är bunden av 1700-talets litterära tradition, innebär därför denna
sida i Lycksalighetens ö ofta mindre något alldeles nytt och artskilt
än ett riktande av äldre välkänt stoff; man kan flerstädes
observera, huru diktaren utväljer just det av det österländska som ligger
nära en gammal och kärvorden föreställning. Så personligt som
Atterbom upptager och ompräglar de poetiska motiven, är man här
också vanligen i stånd att säga varför han gripit dem och peka på
den nästan aldrig felande sympatiattraktion som varit verksam.

Om än vissa av de exotiskt orientaliska elementen i sagospelet
äga sin första upprinnelse i impulser från Atterboms utrikesfärd,
får detta faktum naturligtvis icke ensidigt betonas och framför allt
ej uppfattas så som om det här gällde någon nyväckt håg för det
österländska. Resan tillmöteskom häri blott och gav ny näring åt
ett alltifrån tidiga ungdomsår levande intresse hos Atterbom. Redan
under Auroraförbundets tid uttryckte han sin önskan att kunna
persiska, »kronan af Orientens språk», och drömde om en blivande
omorganisation av förbundet med en orientalisk avdelning av dess
filologiska departement.1 Med en av hans blommor, Tulpanen, tog
ett solglödande och färgmättat österland in sin plats i hans
diktning, och några år senare ha nog också hans studier i österländska
språk, om än föga djupgående, bidragit till att föra dessa fjärran
länders kultur inom hans synkrets.2

1 Böttiger, Aurora-förbundet i Upsala. Stockholm 1874, s. 222.

2 De orientaliska språkstudierna tyckas ha berett Atterbom en del möda, ty
i ett brev till C. F. Dahlgren (2% 1814. K. B.), där Atterbom uttalar en önskan
om att Dahlgren skall bliva sina vänners läromästare i spanska, heter det: »Jag
arma menniska grälar med vida mer prosaiska språk: neml. med Arabiskan,
Hebraiskan och Syriskan». I ett annat brev, skrivet till friherrinnan d’Albedyhll,
(7/io 1814. Ericsbergs arkiv) klagar han likaledes, ehuru skämtsamt, över sin
förestående tentamen i orientaliska språk. Det kan i detta sammanhang tilläggas, att
den epigrammatiska avslutningen i en av Atterboms fabler i Poetisk kalender 1817,
Palmen, Lagern och Cypressen, tyckes stamma från Sadi’s Gulistan (K. H. Grafs
tyska översättning, Leipzig 1846, s. 223, 224), medan själva fabeln förefaller
självständigt utförd. Jfr mitt arbete Atterboms ungdomsdiktning, s. 224. I dikten
Till S. F. L**. [Lidman] i samma årgång av Poetisk kalender finnas även flera
orientaliska ansj)elningar. Här talas om »Selamspråk», om »Prophetens natt» —
troligen en allusion på den heliga natt, då det gudomliga ordet först uppenbarades
för Muhammed — och om »Mohammeds trollslott». Till sist kan påpekas huru
Atterbom i poemet Johannes-masken i Poetisk kalender 1821, alltså ej långt innan
Lycksalighetens ö påbörjades, i verserna »Sjelf daggens tår, som ses i hafvet faila,
Af musslan göms, att perlan födas må» upptager den kända, av Hammer i Schirin
(II, s. 17), Goethe, Moore m. fi. återberättade parabeln från inledningen till Sadi’s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:24:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1923/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free