Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Grape: Tidsrörelser inom studentvärlden i Uppsala 1792—1793
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 Anders Grape
Att även i Uppsala åtskilligt rört sig i sinnena kan utan vidare
tas för avgjort, även om ej så mycket därav kom till synes utåt.
Väl visste det beställsamma ryktet redan 1791 berätta om
varjehanda revolutionära tendenser hos studenterna: att oroligheter av
misstänkt natur förefallit, att man bar frihetskokarder, drack skålar
för Lagstiftande församlingen o. s. v. Men prokanslern, ärkebiskop
Uno von Troil, fritar kategoriskt studenterna från allt thesso likt:
i ett brev, som tydligen är avsett att komma under Gustaf III:s
ögon, reducerar han de förment farliga oroligheterna till några
slagsmål av vanlig typ mellan studenter och gesäller — om än av
osedvanlig omfattning och intensitet —, varpå han tillägger:
»Huad cocarderne angår och at studenterne dricka national
assem-bleens skål kan jag huad det förra beträffar försäkra at det är en
uppenbar lögn, och at jag här aldrig hört talas om det sednare. Du kan
äfuen vara försäkrad at Studenterne icke blanda sig i politiquen och
at det mindre interesserar några få bullersamma, om National Assembléen
segrar el[le]r tappar, än huad Franska vinet kostar. Jag kan icke heller
tro at någon af Professorerne kunna[!] mistänckas at icke så mycket
hos dem står förekomma politiske discour ser, ej endast sins emellan,
utan äfuen och i synnerhet at icke til dem gifua någon anledning ibland
de Studerande . . . Vår politique är Lydnad och så länge vi icke däruti
brista, hoppas vi bibehålla konungens nåd, som är den kraftigaste
up-muntran både för discentes och docentes.»1
Att den gode ärkebiskopen dock i denna sin karakteristik
avsevärt underskattat studenternas politiska intresse (liksom även
professorernas) är uppenbart — därom skulle han för övrigt även själv
med tiden erhålla en viss erfarenhet.2
Men tydligen tarvades händelser på närmare håll för att här
utlösa åtminstone något av den spänning som låg i luften. Året
1792 medförde som bekant åtskilligt i den vägen. Kungamordet
kan dock knappast räknas hit, ehuru det givetvis starkt bidrog att
öka orosstämningen. Ty den bestörtning och avsky, som
underrättelsen om dådet väckte snart sagt överallt och inom alla sam-
1 Troil till obekant d. 20 dec. 1791 (Uppsala univ.-bibl. [ÜB] F 506); jfr
Anneestedt, Upsala univ:s hist, 3: 2, g. 614 f.
2 Fullt så säker på sin sak synes Troil icke längre vara, när han ett år senare,
den 27 dec. 1792, skriver till rikskanslern frih. Fredr. Sparre: »Jag hör äfuen at
man i Stockholm mycket roar sig med rykten om Upsala, om Studenternes cocarder,
politique m. m. men Eder Excellence täckes vara försäkrad, at om något
märkeligt häruti skulle här förefalla som förtjenar upmärksamhet, skola de säkraste
underrättelser därom icke uteblif ua af dem huilka det åligger at här bibehålla
ordning». (Riksarkivet [RA], Kanslipresidentens arkiv, Brev till F. Sparre.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
