Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Grape: Tidsrörelser inom studentvärlden i Uppsala 1792—1793
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 Anders Grape
gång; rymligare rum hyrdes hos • Tracteuren Kumblin; Sången kring
gatorna uphörde inuti Februarii månad; men i dess ställe började Skrifter
at ingifvas och upläsas, dels i allmänne ämnen, dels uti enskildte,
rörande de Studerandes upforande och Conventernes organisation. Under
alt detta rådde i Staden en ovanlig stillhet; ingen ofredades på minsta
sätt. De Studerande ägde et tydeligt medhåll af Stadens Borgerskap;
men Noblessen var i hemlighet missnöjd, och bemödade sig dels at
sätta en svart färg på dessa företag, dels at genom konstiga
tillställningar väcka buller och slagsmål i staden. En hop både Stads- och
Lands-Drängar samlades en afton på några krogar, hvarest de fingo
fri förplägning, ovisst af hvem, och upmuntrades sluteligen, som sades,
at gå ut och slå Studenterne. Tilställningen blef i tid uptäckt, och
dränghopen, sedan den kommit ut på gatorna, skingrades af några
Borgare. Imedlertid utspriddes et alm ant rykte, at detta hade skett
på Noblessens anstiftan. Desse togo deröfver ganska illa vid sig, och
inlämnade til Landshöfdinge Embetet en ansökning om Dess åtgärd til
uptäckande af ryktets Uphofsmän och utspridare, hvarvid de(n) äfven
utf aste en belöning af 20 Riks Dr. Efter flere samtal emellan då
varande Landshöfdingen Schröderheim, och Conventets Ordförande,
Medicinae Candidaten Schedvin, samt Magister Docens Forssell, hvarvid
desse sednare å de Studerandes vägnar äfven yrkade, det
Landshöfdingen ville nyttja sin af Noblessen anropade Ämbetes åtgärd til at
uptäcka Anstiftaren til Drängarnas samlande och fria förplägning,
hvilken sak Landshöfdingen dock sade sig ej gärna vilja eller kunna
vidröra, bilades altsammans i godo medelst et Bref, som af Landshöfdingen
skrefs til nämnde Ordförande och i Conventet uplästes. — De Borgare,
som bidragit til dränghopens skingrande, blefvo genom en formelig
Deputation från de Studerande betackade.»
Till denna skildring1, lämnad av en av studenternas ledande
krafter — och för övrigt en man som vetat förvärva sig ett
stadgat anseende inom den akademiska världen — kan fogas ännu en
redogörelse, avgiven av en person, som i sin egenskap av
ordningsmaktens högste representant på platsen hade anledning att se på
studenternas förehavanden med helt andra blickar än de själva.
Men till all lycka var ju denne man den kloke, väldserfarne och
godmodige Elis Schröderheim. I en skrivelse till rikskanslern frih.
Fredrik Sparre, daterad den 22 jan. 1793,* meddelar han bl. a.
följande:
»Under åberopande af Eders Exellences nådiga tillåtelse att få
up-wagta uti de ämnen jag kan finna förtjena Eders Excellences upmark -
1 Orig. i UB F 620. Enligt Sparres Journal (den 25 jan. 1793) erhöll man
även meddelande i saken genom ett brev från »Professor Tingstadius till Hr Cantzli
Rådet Rosenstein om samma ämnen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
