Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruben G:son Berg: Palmblad och Brockhaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmblad och Brockhaus 23
lysande affär. Men det var inget skäl för att utan vidare avböja
alla andra förslag, och när Brockhaus 1841 äntligen efter tio år
beslöt sig för att ge ut Fredrika Bremer, hade hennes rykte redan
spritt sig så vida, att hon översattes till flera andra tyska förlag
samtidigt. Den svenska novellistiken hade på 1840-talet en aldrig
senare uppnådd högblomstring på den tyska bokmarknaden. Det
av den populäre förströelseförfattaren Karl Spindler utgivna
romanbiblioteket »Das belletristische Ausland» kan tjäna som exempel.
Dess första 31 »Bändchen» fyllas med romaner av Fredrika Bremer
och Emilie Flygare-Carlén, som båda blevo fylligt representerade i
fortsättningen, vidare finnas där fem band av Onkel Adam, fyra av
Almquist, två av G. H. Mellin, Palmblads ovannämnda roman, ett
band av fru Knorring, två av C. von Zeipel, ett av F. G. Rudbeck
och ett av en anonym författare. I ett par andra liknande
företag intogo de svenska författarna en lika framskjuten ställning,
och dessutom gavs det en mängd enstaka översättningar.
Palmblads vinkar och påpekningar gåvos onekligen med både opartiskhet
och god blick: Ödmann, Læstadius, Fryxell och Fredrika Bremer,
det visar obestridligen sinne för det väsentliga och haltfulla, och
Palmblads patriotiska och osjälviska nitälskan för den svenska
litteraturen förtjänar verkligen att bli ihågkommen med tacksamhet.
Det återstår att nämna ännu ett slag av uppdrag, som
Brockhaus stundom besvärade Palmblad med och vars svårigheter han
påtagligen underskattade, nämligen beställningar av böcker, som
voro utgångna ur bokhandeln. »Ni beställer stundom böcker, som
äro slutsålda för ett halvt århundrade sedan, och då det icke finns
någon antikvarisk bokhandlare hos oss, kan man icke uppdriva
sådana annat än genom den lyckligaste tillfällighet.» Han
korresponderade med de större boklådorna och erbjöd sig att annonsera
efter de önskade arbetena, men förklarade på förhand, att de
säkerligen skulle komma att ställa sig ganska dyra. Omöjligt visade det
sig för Palmblad att skaffa de Linnéupplagor, som Brockhaus
önskade; ingen svarade på annonserna.
Någon gång fick Palmblad även andra besvärliga uppdrag. I
början av 1832 bad Brockhaus honom att indriva betalningen för
ett exemplar av Ersch & Grubers stora Encyklopedie, som kronprins
Oskar köpt genom någon mellanhand. Först vände sig Palmblad
till Wallmark, men »weil mein vormahliger Feind, Wallmark, nicht
leicht verkehrbar ist», skred underhandlingen föga framåt, och sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
