Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MamiaSamfimd 67
Det är just året 1819, som Almquist börjar framträda med
anspråk på att vara en självständig tänkare med eget system —
enligt Lamms grundliga undersökning av hans filosofiska
utvecklingsgång till sin stomme en förening av Swedenborgs läror och tyska
romantikens, särskilt Schellings identitets filosofi (a. st. s. 77 o. passim).
Och MannaSamfund är den första krets, där Almquist låter sina
filosofiska avhandlingar och övriga verk cirkulera i handskrift till
uppbyggelse för hans omgivning. I december 1819 har J. A.
Hazelius fått till genomläsning Manhemsförslaget, »Om det Hela»,
»Historiens Idéer» samt »Murnis», och dessa skrifter göra ett mäktigt
intryck på honom genom sin »Storhet och Skönhet», vilka i
dagboken utläggas i av känsla vibrerande ord. Han kallar dem för
»det enda. Werk, som mitt hjerta läst» och alster av Almquists
»blomstrande Inre», vilka ge läsaren »uplyftände Wingar». Han
slutar: »Det är en Blomma för hjertat således ömtålig. God har
Gud varit som ingjutit hos oss Lif att uphämta denna glädjefulla
Theorie hvarigenom allt så mycket för Oss klarnar. Almqvist är
ett Guds Redskap som ingjutit anda och Lif i dem som närmare
omgifvit honom».
Hazelii omdömen om den glädjefulla teorien, att den
framsprungit ur Almquists »blomstrande Inre» och att den åsyftade
läsarens lyftning, äro säkerligen båda lika riktiga. Det är Om det
Hela, som framlägger systemets kärna med utgångspunkt från det
glada budskapet, att »Kärleken, den oändliga sjelfva,» är »Universi
grund». Som människans huvudändamål anges att leva i kärlek
till det gudomliga. Har hon inkommit i denna »helighet», så har
därmed hennes själ nått den höjd, varifrån »det Hela» kan
förnimmas i sitt sammanhang och där »det Helas skådning» är hennes
»vällust (är en blick ur himmelen)». Den som lever i kärlek till
det gudomliga kan förnimma idén för skriftens framställning,
»emedan han står i samma region dermed: — men en annan, hvarken
fattar lifsmeningen deraf, eller erkänner den duglig: ty han tillhör
andra horizonter»1. Uppgiften blir då att inviga människan i
kärlekslivet, så att hon icke blott uppfattar det formala av läran, det som
av logik låter sig fattas, utan det essentiala, det som av känslan
förnimmes och som utgör lärans liv.
Almquists system i avhandlingen Om det Hela är en filosofi
med inslag, för att nämna de påtagligaste, av spinozistiska och
1 Skandia VII, 1836, s. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
