Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Henry Olsson
en fordran på »biläggandet af lefnadens motsatser», som icke
alltför avlägset erinrar om Geijers yttrande i prisskriften om
inbill-ningsgåvan 1810, att »förstånd utan inbillningskraft är platthet,
inbillningskraft utan förstånd är svärmeri»} Den syntes, vilken
prisskrif ten från denna utgångspunkt påyrkar ocli vilken står som
slut-formeln för en planritning av människans kulturutveckling, har i
Anton Blancks intima idéanalys i Geijers götiska diktning (s. 57 ff.)
bl. a. anknutits till en känd schillersk tankegång. Den inledande
kulturöversikten i Geijers skrift har i samma undersökning satts i
förbindelse med de historiefilosofiska konstruktioner, som de tyska
transcendentalfilosoferna brukat uppdra med utgångspunkt från
Rousseaus teori om det lyckliga naturtillståndet. Almquists
hänvisning till programmet att »blott lefva som idealiserad Bonde» (a. a.
s. 99) är ju endast en praktisk konsekvens av denna spekulation,
framkallad av hans medvetna opposition mot ett överdrivet
fantasilivs faror, och illustreras också med den anmärkningen, att »så
måla oss philosopher och skalder den egentliga lyckan». Men
naturligtvis förankrar Almquist sina teorier även hos Swedenborg,
varvid humanitetsidén blir en återspegling av dennes sats om
föreningen av vilja och förstånd, gott och sant såsom villkoret för
människans fullkomlighet samt historiekonstruktionen en resning
på grundvalen därav.
I entusiasmen för lantlivet hade Almquist, som Söderberg
påpekat (a, st. s. 201), en glödande medkämpe i Janne Hazelius, och
de båda vännerna diskutera redan i juli 1820 möjligheten av att
övertaga ett torp i Stockholmstrakten på arrende. Tydligen inspirerar
sig Hazelius i sin naturdyrkan direkt ur de roussêauska urkunderna,
som ofta citeras i hans brev vid sidan av »den Heliga Skrift,
Svedenborg och Almqvist». Liksom hela sin generation svärmade han
också för Thorild, under vilkens namn han enligt uppgift i Svenskt
biografiskt lexikon2 skulle ha vunnit inträde i danska litterära
kretsar vid besök i Köpenhamn åren 1815—17 och om vilken han
skriver i ett brev till Wærn 12 aug. 1820: »Som du har mitt Sinne
färgats högrödt vid våra Nordmanna Fäders Minnen och brunnit
af Thorildisk ifver öfver det wekliga Slägte som jollra på deras
grafvar och bygga Lusthus vid deras Ättestupor». För Almquists
del var känsloförkunnelsen från Geneve ett mödernepåbrå lika väl
1 Saml. Skrifter, I: 5, s. 27.
2 Ny följd V, s. 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
