Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mann aSamf und 91
mot den naturrättsliga upplysningsfilosofi, vars idéer återuppstodo i
liberalismen och av romantikens bärare lika ivrigt bekämpades i
denna senare form. En tysk forskare Wilhelm Metzger, som skrivit
ett mycket instruktivt arbete om den romantiska statsfilosofien,
tillerkänner1 Schleiermachers .Reden en betydande roll i utvecklingen
av denna filosofi — bl. a. finnes där uttrycket »Kunstwerk» första
gången använt om staten. Det romantiska verk, som tidigast ger
en klar och följdriktig formulering av den »organiska» statsteorien
i polemik mot den äldre åskådningen, är emellertid Schellings
»Vorlesungen über die Methode des akademisehen Studiums» 1803.
Här riktas en skarp kritik mot upplysningens nyttighetsprincip,
vilken dödade allt stort och kraftfullt i en nation. »Nach dem
Masstabe desselben ware die Erfindung des Spinnrads wichtiger als
die eines Weltsystems, und die Einführung der Spanischen
Schaf-zucht in einem Lande für ein grösseres Werk zu achten als die
Umgestaltung einer Welt durch die fast göttlichen Kräfte eines
Eroberers».2 Om staten satte egennyttan som högsta princip, skulle
denna också komma att uppbära den enskildes strävan, säges det
och tillägges med en om Schleiermacher erinrande reformtankegång:
»Jedes wahre Band, das Dinge oder Menschen vereinigt, muss ein
göttliches sein, d. h. ein solches, worin jedes Glied frei ist, weil
jedes nur das Unbedingte will». Definitionerna av staten ges med
de i Schellings metafysiska system synnerligen betydelsefulla
termerna »Kunstwerk» och »[der] objektive Organismus der Freiheit»
(a. st. s. 212). Citaten torde tjäna syftet att ange några av de
ursprungliga tankegångarna i denna tyska spekulation, vars
mång-grenade utveckling, i denna hastiga skiss givetvis icke skall göras
till föremål för undersökning.
Vad angår den svenska romantikens statsuppfattning, följer
denna den tyska idealismens tänkande tätt i spåren och har samma
antiutilitaristiska, mot upplysning och liberalism polemiska karaktär
som förebilden. Man kan som illustrationsmaterial peka på Tegnérs
berömda filippik i Jubelfesttalet 1817 mot upplysningens »Statslära»
och historieåskådning: »I historien beräknades allt, likasom på ett
Handels-Contor, efter hwad det inbragte; och en Spinnhusinrättning
eller en Tröskmachine skattades i sig sjelf högre än Alexanders
1 Gesellschaft, Becht und Staat in der Ethik des dentschen Idecdismus,
Heidelberg 1917, s. 236.
2 Sämmtl. Werke I, V, 260.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
