Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MannaSamfund 97
frihet.1 Och med honom instämmer livligt den citerade recensenten,
som efter dryftning av frågan kommer till det resultat, att »hwarje
försök att i något afseende inskränka Tryckfriheten måste anses
såsom ett förräderi mot Grundlagen, undergräf wände dess fastaste
hörnesten, och att alltså ett folk, som nitälskar för upprätthållandet
af sin constitutionella frihet, måste anse och wårda Tryckfriheten
såsom sitt Palladium, från hwilket det icke må låta ett Jota
borttagas» (n:o 50). Yttrandet bör sammanställas med ett tidigare i
samma artikel om tillkomsten av indragningsmakten 1812, att
»Stän-derne af en sophistisk Declamation och ett obestämdt löfte läto sig
förledas, att — egentligen för att tillfredsställa några privilegierade
Literatörers otålsamhet wid kritiken — företaga inskränkningar i
den, år 1809, med sådan enthusiasm omfattade Tryckfriheten» (n:o
■42). I en not söker författaren styrka sitt påstående genom att
hänvisa till Eeutercronas memorial i tryckfrihetsfrågan vid 1812
års riksdag. Går man till ständernas protokoll från nämnda möte,
finner man också, att angreppen på »utmärkta förtjenster — i
litteraturen» här och där skymta som skäl för den ifrågasatta
inskränkningen (greve Frölich) samt att särskilt den konservative
överste E-eutercrona har hätska utfall mot fosforisterna. Han
antyder sålunda, att de bildat »en sect af underbart wanwett och den
mest vandaliska osmaklighet», och yttrar om samtidens uppfostran,
att den lett åtskilliga ynglingar till att bli »trottsige wanwettingar
i filosofi, witterhet och religion».2 Göter och fosforister voro ju
också både inom och utom riksdagen regeringspropositionens
ivrigaste motståndare, under det att Leopold komplimenterar dennas
författare af Wetterstedt i ett brev 11 juni 1822, som på samma
gång innehåller ett medgivande av att förslaget raserar »hela
Babelska tornbyggnaden af 1809».3
I Litteraturtidningens relation av det historiska förloppet 1812
ligger alltså det sanningsfröet, att det fanns åtskilliga, som hälsade
1 Han hade i förväg underställt sin skrift tryckfrihetskommitténs prövning,
därmed markerande sin fortsatta opposition mot hovkanslerns myndighet,
varemot han tidigare på ett uppseendeväckande sätt protesterat i tidskriften
Läsning till utbredande af Medborgerliga kunskaper 1817 (3:dje häftet, s. 100 ff.).
Han förklarar där i anslutning till Wetterstedts åtgärder mot Sivensk
Litteratur-Tidning, att den periodiska skriftställarbanan efter 1812 blivit omöjliggjord och
tillkännager som följd härav sitt utträde ur redaktionen för nämnda medborgerliga
publikation.
2 Protocoll — hos —- Ridderskapet och Adeln––––––1812, I, ss. 772—84.
3 V. Vendel, Urtima riksdagen i Örebro 1812, Göteborg 1906, s. 85 n. 2.
7—24255. Samlaren 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
