Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MannaSamf und 113
som är väckt i själen». Sommaren 1822 gör han för egen del
allvar av planerna på ett lantliv, i det han ute på Antuna deltager
i arbetet på åkern. Tanken på en lantlig bosättning har, som
Söderberg i detalj utvecklat, så småningom vunnit allmän
utbredning inom Almquist-kretsen, och man diskuterar i sina brev livligt
olika förslag till dess realisering. Ett projekt, som framställdes
av Wærn i brev till Almquist 18 april 1821, är av intresse, därför
att det första gången framkastar idén att i hans hemtrakt
»sammanbygga ett Svenskt, Vermländskt idyllion». Till dem, som voro
vunna för kretsens idéåskådning, räknades denna tid Hazeliernas
svåger målaren Olof Södermark, vilken av Wærn framställes som
en stödjepelare för alla deras planer och vilken lovat att skaffa sig
ett bo i Värmland samt att där även binda Gustaf Hazelius. Innan
något dylikt hann sättas i verket, kom det emellertid att visa sig,
att den revolutionarism, varmed deras lära var laddad, hade den
starkaste sprängkraften inom de egna leden, i det att den verkade
en upplösning av Södermarks äktenskap. Hans hustru Charlotte
Hazelius, som nog stått i livligare kontakt med kretsens idéer än
mannen och som även tillägnat sig dess uppfattning av
äktenskapet, ansåg sig nämligen vid en prövning av sitt förhållande till
maken finna, att deras förbindelse saknade den prägel av andlig
sympati, som var grundförutsättningen för ett sådant förbund.1
Denna praktiska erfarenhet av den ödesdigra innebörden i
kretsens äktenskapsförkunnelse har tydligen gjort ett utomordentligt
starkt intryck på dess medlemmar och i hög grad fördjupat den
kris, som de redan förut befunno sig mitt uppe uti. Tydligast
avspeglar sig detta hos Janne Hazelius, som kort förut förklarat sig
som pesten sky all strid, all splittring eller disharmoni. Att
»upplösningen i våra dagar går djupt» är temat i ett mycket bittert
brev, som han 27 juli 1822 skriver till Wærn och där han antyder
vad som hänt samt försäkrar, att dennes föräldrar nu ej längre
behöva oroa sig för Johannes’ uppenbarelser. Han har märkt, huru
litet de nya idéerna passa för den tid, vari de leva, och huru
överallt muttrar fattas till de skruvar, som de så gärna vilja anskaffa.
»Jag gör ej stort räkning på den närvarande Tiden och denna tanke
inger mig mera lugn än förr.» I samma anda går ett uttalande
till Almquist i hans ovan nämnda resejournal från Dalarne 31 aug.
1 Jfr Ivak Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska
missnöjets grunder», Samlaren 1919, s. 69 ff.
8—24255. Samlaren 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
