Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MannaSamf und 125
skriver han till Atterbom 8 dec. 1833: »Emellan Jagtslottet och
Hermitaget är ett stort antal stycken i mscr., som få ligga».1 Detta
innebär givetvis icke, såsom det påståtts, en kronologisering från
författarens sida av ordningen mellan dessa verk utan har avseende
därpå, att han år 1833 frånvikit den tidigare planen att låta
Jagtslottet följas av Jordens Blomma. I denna tanke om en mera
förbehållsam utgivning, vilken år 1832 kommit honom att makulera
Gudahataren, är sista boken av Hinden skriven, där Herr Hugo
direkt utsäger, att »i vårt manuskript behålla vi ändock för oss allt
hvad som utgör vårt egentliga» (s. 272), och Hinden kan därför sägas
vara den naturliga inledningen till duodesen, på samma gång som
Almquist där drömmer om ett samlingsverk ännu större än
imperial-oktaven. Då Atterbom i sin recension av de första törnroshäftena
påyrkade en mera »organisk» publicering, ångrade sig emellertid
Almquist ännu en gång och meddelade recensenten 2 mars 1834 en
ordning för sitt stora verk, där han som andra häfte av det redan
utkomna första bandet ånyo upptog fragmenten av Jordens Blomma.
Offentligt tillkännagavs samma plan genom en annons å omslaget
till de följande häftena från och med det till julen 1834 utkomna
femte — ej tidigare — till och med det sjunde, men först i
im-perialoktavupplagan kom den ju till förverkligande.
Som resultat av denna översikt av Almquists diktplaner torde
man emellertid erhålla ett positivt argument mot Holmbergs
kronologi. Vid Jagtslottets tryckning 1832 kungöres ju direkt, att Jordens
Blomma närmast skall följa, ehuru de enskilda verken endast
delvis uppräknas. Enligt den omtalade annonsen skall fortsättningen
utgöras av Gudahataren, Skönhetens tårar, Semiramis, Under hoppets
träd och JFerrando Bruno. Då det fortfarande är samma plan, som
är aktuell, och då de fyra första styckena bevisligen hört till Jordens
Blomma, ligger det nära till hands att dit hänföra även det femte,
som sålunda skulle vara skrivet för ett samlingsverk tidigare än
Jagtslottet.2 Går man till imperialoktavupplagan, där den ursprungliga
intentionen att låta Jagtslottet följas av Jordens Blomma realiserades,
är även där ordningen mellan de uppräknade verken identiskt
densamma. Men viktigare är, att Ferrando Brunos samhörighet med de
föregående styckena där har på det tydligaste sätt markerats. Dels har
detta skett genom en typografisk anordning, som är enastående i hela
1 Brev i framlidne major E. Atterboms samling.
2 Ferrando Bruno dateras av Holmberg till år 1826.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
